
Ett nytt parlament kan kompromissa med budgetversionens åtaganden
I mars 2019 röstade Europaparlamentet genom sin version av budgetdelen som rör EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI). Som vi tidigare informerat om är parlamentets version en klar förbättring på flera viktiga områden jämfört med EU-kommissionens budgetförslag. Nu återstår förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen utifrån de versioner som varje institution tagit fram.
Efter EU-valet utses nya rapportörer och skuggrapportörer som ska förhandla parlamentets budgetversion med ministerrådet. Rapportörerna utses från utskottet för utveckling (DEVE) och utskottet för utrikesfrågor (AFET). Utskotten har gemensamt ansvar för förhandlingarna om budgetdelen som rör EU:s grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI).
Utskottens nya sammansättning och vilka som väljs som nya rapportörer kan få stora konsekvenser för förhandlingarna. Det är nämligen viktigt att de invalda parlamentarikerna står fast vid parlamentets position och inte kompromissar för mycket i förhandlingarna, på områden som exempelvis klimat där ministerrådet har mindre ambitiösa mål och satsningar än parlamentet. Eller på migrationsområdet där medlemsstaterna tenderar att vara mer villiga att använda bistånd till att stoppa människor på flykt från att ta sig till Europa.
Vad säger de svenska kandidaterna om EU-budgeten?
I förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget finns starka röster som vill göra biståndet till ett verktyg för att främja EU:s medlemsstaters egenintressen och stoppa människor på flykt från att ta sig till Europa. I CONCORD Sveriges valenkät frågades samtliga partier med representation i parlamentet om vad som ska få styra EU:s bistånd. Sverigedemokraterna valde att inte besvara enkäten.
Alice Bah Kuhnke (MP): Jag kommer göra allt jag kan för att biståndet inte ska användas för att ställa krav utifrån nationella intressen, till exempel för att få länder att anpassa sig till EU:s migrationspolitik.
Alla partier utom Moderaterna svarar att de kommer verka för att EU:s bistånd ska utgå ifrån mottagarens egna prioriteringar och fokusera på fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.
Abir Al-Sahlani (C): I Centerpartiets biståndspolitik går mer av biståndet till de fattigaste länderna och lokala projekt där människorna som lever där också ansvarar för projekten. Det är kraften hos enskilda människor på lokal nivå som kan påverka ett framtida och hållbart samhällsbygge.

Liberalerna tycker att EU:s budget behöver moderniseras och anslagen till biståndet ökas.
Said Abdu (L): EU är världens största biståndsgivare men vi behöver ta ett större ansvar för att minska svält och se till att fler människor får leva i fria och demokratiska stater. […] Mitt och Liberalernas övergripande mål för bistånd är demokrati.
Moderaterna var det enda partiet som ansåg att EU:s bistånd ska kunna villkoras. Tomas Tobé (M) tycker att motprestation är ett viktigt verktyg för att uppnå bättre kvalitet och resultat i biståndet. Vänsterpartiet å andra sidan tycker raka motsatsen.
Anna Süssner Rubin m.fl. (V): Bistånd får inte villkoras utifrån politiska prioriteringar i givarländerna. […] Vänsterpartiet anser att Sverige bör stoppa de förslag som behandlas inom EU som öppnar för att använda biståndsmedel i militär verksamhet.

I budgetversionen av EU:s utvecklingssamarbete, som parlamentet röstade genom i mars 2019, ökades stödet till civilsamhället. Samtliga av de tillfrågade partierna svarar att de aktivt kommer arbeta för att EU både inom unionen och globalt främjar civilsamhällets utrymme att verka.
Soraya Post (F!): Vi ser en global tillbakagång av och direkta hot mot feministiska, antirasistiska och hbtq-rörelser och röster inom civilsamhället. Detta är ett globalt hot mot demokratin och vi vill att EU tar det på allvar.
Kristdemokraterna anser att EU måste sätta stopp för lagar som begränsar civilsamhällets möjligheter att verka.
Liza-Maria Norlin (KD): Ska biståndsinsatserna ge effekt är det civila samhället avgörande. EU måste jobba för att civilsamhället ska stärkas och sätta press på partnerländer där dess utrymme krymper.

Socialdemokraterna betonar civilsamhällets viktiga roll i att främja demokratiutveckling och mänskliga rättigheter.
Heléne Fritzon (S): EU:s finansiering av arbetet för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer är viktiga delar av detta. Vi tycker att stöd till civilsamhället och dess erfarenheter, kompetenser och nätverk är centralt, och att finansieringen ska vara oberoende av värdlandets godkännande.
Alla kandidaterna har gett löften som förpliktigar. Nu är det upp till de invalda att stå till svars för sina löften och aktivt påverka EU:s utvecklingspolitik. Och det gör en bäst i utrikes- och utvecklingsutskotten.
Varför är svensk representation viktig i utrikes- och utvecklingsutskotten?
I Europaparlamentet ansvarar olika utskott för förhandlingarna av långtidsbudgetens olika delar. Utskottet för utrikesfrågor (AFET) och utskottet för utveckling (DEVE) delar som sagt ansvaret för att ta fram parlamentets version av budgetförslaget rörande unionens grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationella samarbete (NDICI). Här har svenska kandidater en direkt möjlighet att påverka utformningen av budgeten och stå till svars för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling som syfte för biståndet. I nuvarande mandatperiod sitter ingen svensk i DEVE. En svensk sitter som ordinarie och ett antal som suppleanter i AFET.
När vi ställde frågan om kandidaterna vill försöka få en plats i utskottet för utveckling, eller på annat sätt engagera sig i frågor om bistånd och internationell utveckling, svarade 15 kandidater ja, 3 nej och 2 varken ja eller nej.
