
VIKTIGA RÅDSSLUTSATSER OM KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET ANTAGNA
EU:s utrikesministrar har antagit rådsslutsatser om kvinnor, fred och säkerhet – en viktig påminnelse till Sverige vars regering utelämnade detta ur höstbudgeten.

År 2023 blir Europaår för kompetens
År 2023 ska bli ett ”Europaår för kompetens” (European Year of Skills), har EU-kommissionen beslutat. Genom att kartlägga kompetensbehov och utse nationella samordnare vill man rusta unionens arbetskraft och säkra ekonomisk återhämtning och konkurrenskraft, samt möjliggöra den digitala och gröna omställningen. År 2022 har varit European Year of Youth.
CONCORD Sverige har föreslagit att Sverige tillsammans med Spanien, de länder som har EU-ordförandeskapet nästa år, ska göra år 2023 till ett Europaår för jämställdhet och därmed verka för att säkra jämställdhet i unionens utrikes- och biståndspolitik. Det är fortfarande möjligt för ordförandeskapsländerna att sätta sitt eget tema utöver EU-kommissionens fokus. Förra regeringen har uttryckt intresse för ett Europaår för jämställdhet och nuvarande regering har sagt att jämställdhet generellt är en viktig fråga för Sverige.

Mer pengar till humanitärt och utvecklingsbistånd nästa år – därefter oklart
Den 23 november röstades till slut EU:s budget för nästkommande år 2023 igenom. Europaparlamentet hade begärt en högre budget än vad EU-kommissionen och ministerrådet ville se. Med hänvisning till bland annat kriget i Ukraina så lyckades budgeten gå igenom med 150 miljoner euro extra till det humanitära biståndet och 280 miljoner euro extra till utvecklingsbiståndet (NDICI/Global Europe), dock reserverade till EU:s södra och östra grannländer.
Samtidigt vill Europaparlamentet se över EU:s långtidsbudget som gäller mellan 2021-2027. Budgetutskottet röstade för en översyn på grund av att medlen inte räcker i samband med de globala kriser som uppstått som konsekvenser av kriget i Ukraina. Sverige har uttryckt i ministerrådet för allmänna frågor att de inte vill se över budgetramen för långtidsbudgeten.
Läs mer om 2023 års budget, översynen av långtidsbudgeten och Sveriges kommenterade dagordning.

Oro i EU för att Sverige ska bromsa klimatomställningen
EU-kommissionen oroar sig för att Sverige under sitt ordförandeskap ska bromsa klimatsatsningen Fit for 55. Fit for 55 omfattar en rad lagförslag för att öka takten i klimatomställningen och minska sina utsläpp med 55 procent till 2030, jämfört med 1990.
– Det finns en oro att den nya regeringen, med stöd av SD, inte kan ro förhandlingarna i hamn, säger parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) till DN efter ett möte med kommissionären Frans Timmermans som ansvarar för Fit for 55.

EU och AU gör miljardsatsning på klimatanpassning
EU och Afrikanska Unionen lanserade under COP27 ett nytt initiativ för klimatanpassning i Afrika, skriver donortracker.org. Initiativet kallas ”Team Europe Initiative on Climate Change Adaptation and Resilience in Africa” och omfattar 1 miljard euro. Initiativet omfattar fyra EU-länder och EU-kommissionen, och består av fyra pelare för att stärka klimatanpassningen. 60 miljoner euro avsätts till skador och förluster, en av knäckfrågorna under COP27.
Här finns CONCORD Sveriges positioner inför COP27 och vår analys efter mötet.

EU-parlamentet antar nya transparensregler för företag – svenskar röstar emot
50 000 multinationella företag omfattas av krav på rapportering som antagits av EU-parlamentet. Företagen måste framöver dela data om hur deras produktion påverkar människor och miljö, samt vilka hållbarhetsrisker de löper. Rapporteringsreglerna blir ett viktigt komplement till lagförslaget om Corporate Sustainability Due Diligence (HREDD), som CONCORD Sverige drivit på för att genomföra.
The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) antogs med 525 rösters majoritet i parlamentet, dock röstade flera svenska Europaparlamentariker emot förslaget. De var Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som röstade mot. Samtidigt gick de emot sina partigruppslinjer, European People’s Party (EPP) respektive European Conservatists and Reformists (ECR) som röstade för lagförslaget
Reglerna börjar gälla mellan 2024 och 2028 beroende på vilken typ av företag det gäller.
Moderaterna och Kristdemokraterna sitter i European People’s Party (EPP) och Sverigedemokraterna sitter European Conservatists and Reformists (ECR).
Se omröstningsresultatet s. 13-14 här.

Ont om jämställdhet i EU:s budget
Jämställdhet är en av EU:s övergripande prioriteringar – men har införlivats dåligt i utgiftsprogrammen, enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten. Revisionsrätten har granskat hur unionens övergripande politiska prioriteringar har införlivats i olika delar av EU:s långtidsbudget, bland annat Global Europe/NDICI, EU:s finansieringsinstrument för internationellt utvecklingssamarbete, alltså biståndet.
”Kommissionen bör införliva EU:s övergripande politiska prioriteringar i sin prestationsram på ett bättre sätt, särskilt vad gäller jämställdhet, digital omställning och målen för hållbar utveckling, och samtidigt ta hänsyn till kostnaderna för och genomförbarheten av sin strategi”, säger François-Roger Cazala som ansvarar för rapporten i ett pressmeddelande. Den europeiska tankesmedjan ECDPM har lyft utmaningen i att jämställdhet ska kunna integreras fullt ut i det internationella utvecklingsarbetet när lokala implementeringsplaner till handlingsplanen för jämställdhet (GAP III) ofta ligger som en parallell produkt till olika biståndsprogram.
Ett pressmeddelande från Europeiska revisionsrätten finns här.