Miljöutskottet röstade om lag om företagsansvar
Europaparlamentets miljöutskott har nu röstat om lagförslaget om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. Utskottet anser att direktivet bör tillämpas på företag med 250 anställda och 40 miljoner euro i omsättning per år, till skillnad från kommissionen och utrikesutskottet som båda vill se en gräns vid 500 anställda och 150 miljoner euro i omsättning (det vill säga att betydligt färre företag omfattas av lagen).
Miljöutskottet anser också att företagen bör involvera människorättsförsvarare och ursprungsbefolkningar i due diligence-processen. Civilsamhällesorganisationer nämns som viktiga aktörer som företagen bör rådgöra med när de utarbetar planer för förebyggande och begränsning av effekterna.
Utrikesutskottet har godkänt rapport om riktlinjer för människorättsförsvarare
Europaparlamentets utrikesutskott har nu godkänt en rapport om EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare. Betänkandet är ett initiativ från utskottet och kommer att tas upp till omröstning i plenum den 14 mars.
Samtidigt har kommissionen påbörjat sin halvtidsöversyn av EU:s handlingsplan för demokrati och mänskliga rättigheter. Slutrapporten väntas i maj.
Rapporten understryker att riktlinjerna är ett viktigt verktyg för att skydda människorättsförsvarare, men att de bör användas och tillämpas mer konsekvent av EU-institutioner, inklusive EU-delegationer utanför unionen, samt av EU:s medlemsstater och deras ambassader.
Rapporten uppmanar EU att revidera riktlinjerna för att bland annat:
- göra det möjligt att straffa förtryck av människorättsorganisationer med EU-sanktioner.
- prioritera förebyggande åtgärder framför reaktiva.
- anta en bredare definition av människorättsförsvarare som skulle omfatta miljö- och klimataktivister, försvarare av ursprungsbefolkningars, flyktingars och migranters rättigheter, samt visselblåsare.
Civilsamhällesorganisationer ifrågasätts efter korruptionsskandal
I mitten av februari debatterade Europaparlamentet transparensen kring finansieringen av icke-statliga organisationer och deras tillgång till parlamentet. Debatten hade begärts av partigruppen EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna är medlemmar. Detta följer på den så kallade ”Qatar-gate” där flera parlamentariker misstänks ha fått medel från Qatar och Marocko genom icke-statliga organisationer för att påverka parlamentarikernas röstande och agerande i parlamentet.
Partigrupperna S&D, De Gröna och vänstergruppen GUE/NGL menade att initiativet var ett sätt att försvaga icke-statliga organisationer.
I december lade EPP fram en resolution om att avskaffa Europaparlamentets brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter, tills man med säkerhet kan säkerställa att processen inte påverkats av länder utanför unionen. Som svar på detta har Human Rights Watch påpekat att om parlamentariker menar allvar med att bekämpa korruption borde man kräva öppenhet även kring andra, mäktigare lobbygrupper, exempelvis företag.
Debatten ledde inte till något nytt beslut. Läs mer här.
Parlamentet trycker på för att ministerrådet ska ratificera Istanbulkonventionen
2017 undertecknade EU Istanbulkonventionen, ett juridiskt bindande verktyg för att bekämpa våld mot kvinnor. Sedan dess har inget hänt – konventionen har inte ratificerats eller genomförts av EU. Nu har parlamentet röstat för att uppmana ministerrådet att ratificera och därmed slutligen godkänna konventionen.
Läs mer på Europeiska rådets hemsida eller Europaportalen.