På det svenska ordförandeskapets sista dag svarar EU-minister Jessika Roswall på frågor som rör global hållbar utveckling. Hon lyfter förhandlingar för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och det ambitiösa klimatpaketet Fit for 55 som framgångsrika steg under ordförandeskapet.
Förhandlingarna mellan medlemsstaterna i rådet har blivit svårare under de senaste åren och flera länder har blockerat viktiga processer, särskilt processer som har inkluderat/berört jämställdhet. Sverige har länge varit en viktig förespråkare för jämställdhet som också fortsätter vara ett uttalat prioriterat område för regeringen.
Hur har Sverige som ordförandeland hanterat motståndet mot jämställdhet inom rådet? Utöver i förhandlingar, på vilka sätt har Sverige synliggjort jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter, inklusive i EU:s globala roll/arbete?
– Jag är mycket stolt över att rådet har antagit två beslut om EU:s anslutning till Istanbulkonventionen under ordförandeskapet, efter sju års förhandlingar. Istanbulkonventionen är den mest omfattande konventionen om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Som ordförandeland har Sverige också tagit tillfället i akt att anordna en EU-konferens om kopplingen mellan ekonomisk egenmakt och könsbaserat våld, två prioriterade områden i Sverige och EU:s arbete för ökad jämställdhet, säger Jessika Roswall, EU-minister.
Företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljön – oenighet bland medlemsstater
För närvarande diskuteras flera viktiga förslag som syftar till att göra företag mer ansvarstagande och transparenta när det gäller deras värdekedja och dess effekt på mänskliga rättigheter och miljön, till exempel CSDDD, tvångsarbete och strategi för hållbara och cirkulära textilier. Läs om vår spaning på EU:s arbete kring företags ansvar för mänskliga rättigheter här. Vårt intryck är att frågor kring företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter inte har fått så mycket utrymme under ordförandeskapet. Vad är din syn på detta? Kommer dessa förslag att accepteras på rådsnivå?
– De prioriteringarna som vi har under ordförandeskapet är säkerhet med fokus på stöd till Ukraina, grön omställning, konkurrenskraft och rättsstatens principer. Prioriteringar som är brett förankrade i riksdagen. Vi har jobbat hårt för att komma framåt med så många förhandlingar som möjligt givet den tidspressen, också i frågor som rör företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter. I vissa förhandlingar, som i frågan om tvångsarbete, har vi inte kommit vidare eftersom många medlemsstater har problem med kommissionens förslag. I andra, exempelvis förordningen om ekodesign, har vi lyckats få medlemsstaterna att enas. Och vad gäller frågan om due diligence har slutförhandlingarna mellan ministerrådet och Europaparlamentet påbörjats under det svenska ordförandeskapet. Men framför allt har vi lyckats lägga grunden för en ny europeisk klimatpolitik med världens mest ambitiösa klimatpaket Fit for 55 för att skynda på klimatomställningen, säger Jessika Roswall.
EU:s åtagande om 0,7 procent av BNI i bistånd till fattigdomsbekämpning
Sverige har haft den viktiga uppgiften att leda förhandlingarna om hur EU kan öka sitt stöd till Ukraina, samtidigt som Rysslands anfallskrig förvärrat mat-, bränsle och ekonomiska kriser i stora delar av Afrika och många andra länder, som drabbat redan hårt utsatta människor som lever i fattigdom. Hur har det svenska ordförandeskapet bidragit till att öka EU:s totala stöd till Ukraina, även på lång sikt, utan att göra avkall på EU:s åtagande om 0,7 procent av BNI i bistånd till fattigdomsbekämpning i låg- och medelinkomstländer?
– Fortsatt stöd till Ukraina – politiskt, ekonomiskt och militärt utgör en viktig prioritet för det svenska ordförandeskapet. Även om EU:s stöd till Ukraina är en huvudprioritering har det inte skett på bekostnad av stöd till resten av världen. EU och medlemsländernas utvecklingsbistånd har stigit 2022 enligt OECD, säger Jessika Roswall.
Det är viktigt att vi accelererar arbetet för de globala målen i en tid av parallella kriser.
EU kommer för första gången att rapportera om genomförandet av Agenda 2030 i New York i juli. Sverige har lett arbetet med att ta fram rådslutsatser under ordförandeskapet (som troligtvis kommer att antas av dig och dina kollegor på GAC den 27 juni). Hur kan EU bli bättre på att bidra till att målen uppfylls internationellt?
– Vi välkomnar EU-kommissionens frivilliga granskningsrapport och den är ett steg framåt i genomförandet av Agenda 2030. Det är viktigt att vi accelererar arbetet för de globala målen i en tid av parallella kriser. Tillsammans med granskningen och rådets slutsatser som det svenska ordförandeskapet tagit fram finns goda förutsättningar för EU att bana väg för hållbar utvecklig i alla dess dimensioner, säger Jessika Roswall.
Ett år kvar till nästa EU-val – vad står på spel?
Under vårens EU-ordförandeskap har CONCORD pratat mycket om hur viktig EU:s röst är i en värld där demokratin är på tillbakagång. Nu är det ett år kvar till nästa EU-val. Vad står på spel för demokratin och mänskliga rättigheter och vilka frågor kommer dominera valrörelsen?
– Vi har ett krig i Europa som självklart präglar den politiska miljön och klargör skillnaderna mellan demokratier och auktoritära regimer. Det är också en påminnelse om hur viktigt demokrati och rättsstatens principer är för EU-samarbetet. Om vi inte har respekt för unionens värden så kommer inte heller samarbetet inom unionen att fungera väl – varken vår gemensamma budget, vår inre marknad eller vårt rättsliga samarbete. Jag hoppas och tror att valrörelsen kommer att handla om de framtidsutmaningar vi har framför oss som klimatfrågan, säkerhetsfrågor, gränsöverskridande brottslighet och hur vi skapar fler jobb och tillväxt i både Sverige och EU, säger Jessika Roswall.