Det har gått fyra år sedan världens länder enades om en ambitiös agenda som ska bekämpa fattigdom, minska ojämlikhet och hantera svåra klimatutmaningar. Med bara elva år kvar till 2030 finns lite tid över till att ta sig an Agendans viktigaste åtagande: att ingen ska lämnas utanför. Vår policysamordnare Sofia Svarfvar berättar om sina intryck från FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). Forumet där världens länder samlas för att dela med sig av sina erfarenheter av arbetet med Agenda 2030.
Du var ju på plats under större delen av
högnivåforumet vad har du tagit med dig för intryck från dagarna?
Vi hade en tydlig målsättning med vårt deltagande
på högnivåforumet, nämligen att hela tiden pusha för civilsamhällets
speciella och unika roll i genomförandet av Agenda 2030. Och det behövdes
då sidoevent efter sidoevent visade på ett krympande handlingsutrymme för
civilsamhällesorganisationer. Något som blev ännu mer påtagligt i och med att
Brasilien valde att avstå från sin planerade rapportering. Vi vet att landet
har stängt dörren till organisationer i civilsamhället. Flera representanter från
Brasiliens civilsamhälle var på plats och vittnade om det svåra läget i landet
och hur snabbt det kan gå för en stat, som var drivande i att få till Agenda
2030, att helt stänga sig ute från de här diskussionerna.
Finns det nått speciellt i den svenska delegationens
deltagande som du vill lyfta?
Att Sverige betonade civilsamhällets roll så pass
mycket som de gjorde är vi väldigt glada för. Både i de officiella mötena och
genom att delta i sidoevent med civilsamhällesorganisationer. En viktig
markering var att Sverige efter Filipinernas landrapportering ställde en konkret
fråga om civilsamhället varit involverat i processen med att ta fram den
nationella rapporten. Filipinerna är ytterligare ett exempel på ett land där
civilsamhällets har minskat kraftigt de senaste åren. Trots att Filipinerna
valde att inte besvara Sveriges fråga så blev den en symbol för civilsamhällets
deltagande som ekade i salen.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog
Vad bidrog CONCORD Sverige med i det
stora hela? Gjorde vi någon skillnad?
Vi var ett starkt och engagerat gäng på plats som
representerade en mångfald av svenska civilsamhällesorganisationer. Ett starkt
avtryck var att hbtqi-rörelsen nu är en egen organiserad grupp som får göra
uttalanden under officiella möten. Stor eloge till RFSL som jobbat jättemycket
med den här frågan! Det var ett viktigt framsteg.
Vi bidrog till att lyfta civilsamhället från att
vara en åskådare till en aktiv aktör, och Sverige gav oss plats i den svenska
stolen för att berätta om civilsamhällets frågor och utmaningar under de
officiella mötena.
Vad blir nästa stora utmaning efter
forumet?
Vi lyssnade extra mycket efter hur åtagandet om att
Ingen ska lämnas utanför togs upp. Även om åtagandet var synligt och
bekräftades av olika företrädare, från regeringar till civilsamhället, fanns
det få konkreta exempel. Där finns det fortfarande stora svårigheter i att
förstå vad åtagandet innebär. Det blir lätt bara ett påhäng, en inramning att
ingen ska lämnas utanför. Där återstår mycket arbete. Särskilt med tanke på hur
länder ska rapportera om detta. Det finns i riktlinjerna men de behöver
utvecklas mer. Vi från civilsamhället behöver också jobba på att bli mer
konkreta när vi talar om att ingen ska lämnas utanför. Annars riskerar det att
bara bli en bisats, en slutkläm på ett vackert tal eller rakt ut tomma ord.
Arbetet med att ingen ska lämnas utanför
fortsätter
CONCORD Sverige arbetar med att öka medvetenhet om det viktiga åtagandet som innebär att all politik och alla förändringar alltid ska se med utgångspunkten att de som lever i diskriminering ska prioriteras. Att ingen ska lämnas utanför innebär att de framsteg som görs ska omfatta alla grupper som idag är missgynnade, marginaliserade och diskrimineras i utvecklingen. Ambitionen är att de grupperna ska nås först. Det är centralt i och med den växande ojämlikhet som finns inom och mellan länder och tydliggör vikten av politik för att minska ojämlikhet och motverka diskriminering och extrem fattigdom.
Snart har det gått fyra år sedan Agenda 2030 med Globala målen för hållbar utveckling antogs. I september kommer världens ledare anta en uppföljande politisk deklaration om Agenda 2030, under toppmötet i FN:s generalförsamling. Varje land uppmanas att föra fram åtaganden som ska påskynda genomförandet. Det är elva år kvar till 2030. Sverige har drivit arbetet med att ta fram den politiska deklarationen och nu förväntar vi oss starka löften med fördel tillsammans med andra länder. Sverige måste ta på sig den ledartröja som regeringen säger sig ha.
Dessa mål följdes upp 2019
Under den första veckan diskuterades några av de 17 Globala målen på djupet. Diskussionerna handlade också om mål 4 (utbildning), 8 (hållbar tillväxt och anständiga arbetsvillkor), 10 (ojämlikhet), 13 (klimat), 16 (fred och hållbara institutioner) och 17 (partnerskap). Under den andra veckan gjorde enskilda stater frivilliga rapporteringar om sitt lands arbete med hållbar utveckling. Regeringar ansvarar för landrapporterna som tas fram i konsultation med olika aktörer såsom civilsamhället och näringslivet. År 2019 valde sammanlagt 47 länder att rapportera. Senaste gången Sverige rapporterade var år 2017.
VÅRA SIDOEVENT UNDER HÖGNIVÅFORUMET
CONCORD Sverige var med och arrangerade fyra olika sidoevent tillsammans med våra medlemsorganisationer och samarbetspartners.
Ett decennium återstår innan åtagandet att ingen ska lämnas utanför i Agenda 2030 ska vara uppfyllt och ojämlikheten mellan världens länder ska ha minskat inom ramen för mål 10. Under årets högnivåforum lanseras rapporten ”Falling through the cracks: Exposing inequalities in the European Union and beyond”. Den EU-omfattande rapporten belyser konsekvenserna av ökande ojämlikhet för människor och för planeten.
Under detta rundabordsamtal får deltagarna chans att utbyta kunskap och erfarenheter av hållbar försörjning inom planetens resurser. Vad kan vi lära oss av varandra?
Varför behövs civilsamhället i genomförandet av Agenda 2030? Hur kan vi motverka civilsamhällets krympande demokratiska utrymme? Under detta sidoevent får deltagarna möjligheten att dela med sig av exempel på metoder för att motverka ett krympande utrymme samt berätta hur de arbetar med Globala målen.
Hur kan vi använda åtagandet att ’ingen ska lämnas utanför’ som utgångspunkt i opinionsbildning och dialog? Vi bjuder in aktörer inom FN och civilsamhället för en gemensam diskussion om visualiseringen av ett av de viktigaste åtagandena inom Agenda 2030 – att ingen ska lämnas utanför.
Inför årets högnivåforum har vi frågat fem av våra medlemmar om civilsamhällets roll i uppföljningen av Globala målen.
UNION TO UNION
Det är viktigt att vi alla bidrar till uppfyllandet av de globala målen för att få ett genomslag för en hållbar utveckling. Mer behöver göras för arbetstagarnas rättigheter, där utvecklingen i flera fall går åt fel håll. Civilsamhället, där även fackförbunden ingår, har en viktig roll i att lyfta fram perspektiv och utmaningar som kanske inte tas upp av andra företrädare, såsom stater och näringsliv. Det kan handla om perspektiv som annars riskerar att försvinna eller inte tas med i diskussionerna. Därför är det en självklarhet för oss, som arbetar med internationellt fackligt utvecklingssamarbete, att engagera oss i det globala uppföljningsforumet för Agenda 2030. Vårt engagemang handlar specifikt om påverkansarbete dels ihop med Världsfacket, men också gentemot svenska beslutsfattare genom CONCORD Sverige. Vi har deltagit på HLPF under två tidigare år och kommer även vara på plats under årets forum. Vi har både deltagit i den officiella svenska delegationen och Världsfackets delegation samt medverkat i sidoevent och samtal i plenum från fackföreningsrörelsen sida. Under HLPF träffar vi beslutsfattare, partners och övriga relevanta aktörer för att tillsammans samverka för en god uppföljning av de Globala målen.
ACT SVENSKA KYRKAN
Under HLPF kan civilsamhället bidra med alternativa källor och se till att alla bidrag till arbetet med de Globala målen dokumenteras och synliggörs. Civilsamhällets skuggrapporter är också ett viktigt bidrag för att ge en mer heltäckande bild av hur genomförandet av Agenda 2030 går. Som en del av ACT-alliansen kommer Act Svenska kyrkan delta på HLPF tillsammans med andra alliansmedlemmar och partners. Flera av våra medlemsorganisationer kommer att ordna sidoevents.
SVENSKA FN-FÖRBUNDET
HLPF är FN:s främsta plattform för hållbar utveckling och uppföljningen av Agenda 2030. Det är viktigt att civilsamhällesorganisationer tillåts delta i alla officiella möten, har tillgång till all information och kan göra muntliga och skriftliga inlägg samt komma med rekommendationer. Civilsamhällesorganisationer har en avgörande roll i det grundläggande arbetet med Agenda 2030 och de 17 Globala målen för hållbar utveckling. Vi är i år på plats tillsammans med ett antal andra FN-förbund inom World Federation of United Nations Associations. Under forumet kommer vi anordna ett sidoevent ihop med Finland och Tanzania kring hur man kan jobba med målen och FN-förbundens arbete runtom i världen.
LIFE & PEACE INSTITUTE
Med dagens utmaningar blir det än mer viktigt att stå upp för de Globala målen och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Genom vårt långa engagemang med att stötta lokalt fredsbyggande på Afrikas Horn, vill vi använda HLPF som en plattform för att lyfta erfarenheter från lokalt fredsarbete så de får höras av de som beslutar om freds- och utvecklingssamarbete globalt. Vi vill speciellt lyfta ungas roll i fullföljandet av de Globala målen. Civilsamhället är en viktig del av ett öppet och tolerant samhälle. Det är viktigt att förstå att civilsamhället – likt samhället i övrigt – består av en rad olika aktörer. Vi hoppas på en bredd i uppslutningen av civilsamhällsorganisationer på HLPF. Vi själva jobbar på att få med en av våra samarbetspartners från Somalia till mötet i New York.
LSU – SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER
Civilsamhället bör ha den granskande och ifrågasättande rollen i rapporteringen till HLPF. Det är viktigt att rapporteringen inte blir en ”greenwashing” av Agenda 2030, alltså att vi skapar en glorifierad bild av hur lyckad implementeringen av Agendan är.
Vi är ca 1,8 miljarder unga mellan 10–24 år i världen och vi utgör ca 23 procent av den globala befolkningen. Det är viktigt för oss att engagera oss i HLPF eftersom Agenda 2030 betonar vikten av att inkludera unga i processen. Utan oss unga finns heller ingen hållbar utveckling. Det är därför viktigt att analyser konsekvenserna för unga i genomförandet av de Globala målen. Det är endast så vi kan säkerställa att ingen lämnas utanför.
Varje år utser LSU en ungdomsdelegat som ingår i den svenska delegationen till HLPF. Delegatens uppdrag är dels att ha en dialog med den svenska delegationen och upplysa om ungdomsperspektivet, och dels koordinera med övriga ungdomsdelegater runt om i världen för att på bästa sätt påverka samtliga delegationer till HLPF.
Civilsamhällesorganisationer är ofta de som i praktiken arbetar med de Globala målen för hållbar utveckling. Här delar flera av våra medlemmar med sig av hur just deras arbete ser ut runt om i världen.
UNION TO UNION
I praktiken arbetar vi tillsammans med den svenska fackföreningsrörelsen och drivet ett hundratal projekt över hela världen. De flesta projekt görs i samarbete med de globala facken som har medlemsförbund över hela världen och vet var pengarna gör mest nytta. De fackliga utvecklingsprojekten kan handla om allt från att utbilda skyddsombud hos lantarbetare i Sydafrika till att organisera cykeltaxiförare på Filippinerna, eller hjälpa fackföreningar i Tanzania att stärka kvinnors rättigheter på jobbet. Avsikten är att arbetstagare ska kunna leva på sina löner, få anständiga arbetsvillkor och ta sig ur fattigdom. Detta gynnar inte bara den enskilde arbetstagaren, utan även samhället hen lever och verkar i. Vilket bidrar till att uppfylla flera av de globala målen i Agenda 2030.
Act Svenska kyrkan driver flera projekt som bidrar till genomförandet av de Globala målen för hållbar utveckling. Exempelvis jobbar vi tillsammans med Evangelisk-Lutherska kyrkan i Tanzania för att ungdomar ska få tillgång till sexualundervisning. I Tanzania har få tonåringar tillgång till preventivmedel och skolorna saknar i regel sexualundervisning. Många tonårsflickor blir gravida och tvingas då att sluta skolan. Detta efter ett direktiv från Tanzanias president. Arbetet med sexualundervisning är livsviktigt för att bland annat uppnå mål 4 som handlar om god utbildning för alla.
Svenska FN-förbundet driver opinionsbildning och påverkansarbete för att Sverige ska arbeta mer aktivt med Agenda 2030 och de Globala målen för hållbar utveckling. Med påverkansarbete vill vi bland annat lyfta betydelsen av samarbete länder emellan för att nå de Globala målen. Genom kurser och seminarier utbildar och informerar Svenska FN-förbundet om hållbar utveckling. Sedan 2011 driver vi det webbaserade projektet Världskoll med syftet att sprida kunskap om utvecklingen i världen utifrån de Globala målen.
Life & Peace Institute har i mer än 30 år jobbat för fredligare och mer inkluderande samhällen, med fokus på delaktighet och jämställdhet, tillsammans med partnerorganisationer i Somalia, Sudan, Kenya, Etiopien och Demokratiska republiken Kongo. Sedan 2018 arbetar vi också mer direkt med de Globala målen som ett ramverk för vårt arbete i Sverige, där fokus ligger på att öka ungas engagemang.
LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer – är en paraplyorganisation för 86 svenska ungdomsorganisationer. Vi jobbar för att utveckla ungas organisering och ledarskap samt förbättra villkoren för ungdomsorganisationer i Sverige och i världen. Engagemanget för Agenda 2030 är stort och våra medlemsorganisationer implementerar alla 17 Globala målen genom deras dagliga arbete för ett demokratiskt och rättighetsförankrat samhälle. De jobbar aktivt med frågor som omfattas av de globala målen, alltifrån klimat och jämlikhet till demokrati och utbildning. Vidare har LSU tillsammans med Forum– Idéburna organisationer med social inriktning och CONCORD Sverige tagit fram en avsiktsförklaring för Agenda 2030 med syftet att markera att vi ställer oss bakom genomförandet av de globala målen. Därigenom kräver vi också att den offentliga sektorn och näringslivet gör detsamma.
Håll dig uppdaterad om Sveriges och EU:s bistånds- och utrikespolitik. Vårt nyhetsbrev rapporterar om aktuella politiska händelser och frågor inom Agenda 2030, företagande och mänskliga rättigheter, EU:s och Sveriges bistånd, civilsamhällets demokratiska utrymme, jämställdhet och miljö- och klimaträttvisa.
