Analys

27 augusti 2019

Det börjar med att ingen lämnas utanför

#agenda 2030 och samstämmighet #civilsamhällets demokratiska utrymme

Det har gått fyra år sedan världens länder enades om en ambitiös agenda som ska bekämpa fattigdom, minska ojämlikhet och hantera svåra klimatutmaningar. Med bara elva år kvar till 2030 finns lite tid över till att ta sig an Agendans viktigaste åtagande: att ingen ska lämnas utanför. Vår policysamordnare Sofia Svarfvar berättar om sina intryck från FN:s högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). Forumet där världens länder samlas för att dela med sig av sina erfarenheter av arbetet med Agenda 2030.

Du var ju på plats under större delen av högnivåforumet vad har du tagit med dig för intryck från dagarna?

Vi hade en tydlig målsättning med vårt deltagande på högnivåforumet, nämligen att hela tiden pusha för civilsamhällets speciella och unika roll i genomförandet av Agenda 2030. Och det behövdes då sidoevent efter sidoevent visade på ett krympande handlingsutrymme för civilsamhällesorganisationer. Något som blev ännu mer påtagligt i och med att Brasilien valde att avstå från sin planerade rapportering. Vi vet att landet har stängt dörren till organisationer i civilsamhället. Flera representanter från Brasiliens civilsamhälle var på plats och vittnade om det svåra läget i landet och hur snabbt det kan gå för en stat, som var drivande i att få till Agenda 2030, att helt stänga sig ute från de här diskussionerna.

Finns det nått speciellt i den svenska delegationens deltagande som du vill lyfta?

Att Sverige betonade civilsamhällets roll så pass mycket som de gjorde är vi väldigt glada för. Både i de officiella mötena och genom att delta i sidoevent med civilsamhällesorganisationer. En viktig markering var att Sverige efter Filipinernas landrapportering ställde en konkret fråga om civilsamhället varit involverat i processen med att ta fram den nationella rapporten. Filipinerna är ytterligare ett exempel på ett land där civilsamhällets har minskat kraftigt de senaste åren. Trots att Filipinerna valde att inte besvara Sveriges fråga så blev den en symbol för civilsamhällets deltagande som ekade i salen.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog under högnivåforumet i New York
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog

Vad bidrog CONCORD Sverige med i det stora hela? Gjorde vi någon skillnad?

Vi var ett starkt och engagerat gäng på plats som representerade en mångfald av svenska civilsamhällesorganisationer. Ett starkt avtryck var att hbtqi-rörelsen nu är en egen organiserad grupp som får göra uttalanden under officiella möten. Stor eloge till RFSL som jobbat jättemycket med den här frågan! Det var ett viktigt framsteg.

Vi bidrog till att lyfta civilsamhället från att vara en åskådare till en aktiv aktör, och Sverige gav oss plats i den svenska stolen för att berätta om civilsamhällets frågor och utmaningar under de officiella mötena.

Vad blir nästa stora utmaning efter forumet?

Vi lyssnade extra mycket efter hur åtagandet om att Ingen ska lämnas utanför togs upp. Även om åtagandet var synligt och bekräftades av olika företrädare, från regeringar till civilsamhället, fanns det få konkreta exempel. Där finns det fortfarande stora svårigheter i att förstå vad åtagandet innebär. Det blir lätt bara ett påhäng, en inramning att ingen ska lämnas utanför. Där återstår mycket arbete. Särskilt med tanke på hur länder ska rapportera om detta. Det finns i riktlinjerna men de behöver utvecklas mer. Vi från civilsamhället behöver också jobba på att bli mer konkreta när vi talar om att ingen ska lämnas utanför. Annars riskerar det att bara bli en bisats, en slutkläm på ett vackert tal eller rakt ut tomma ord.

Arbetet med att ingen ska lämnas utanför fortsätter

CONCORD Sverige arbetar med att öka medvetenhet om det viktiga åtagandet som innebär att all politik och alla förändringar alltid ska se med utgångspunkten att de som lever i diskriminering ska prioriteras. Att ingen ska lämnas utanför innebär att de framsteg som görs ska omfatta alla grupper som idag är missgynnade, marginaliserade och diskrimineras i utvecklingen. Ambitionen är att de grupperna ska nås först. Det är centralt i och med den växande ojämlikhet som finns inom och mellan länder och tydliggör vikten av politik för att minska ojämlikhet och motverka diskriminering och extrem fattigdom.

Snart har det gått fyra år sedan Agenda 2030 med Globala målen för hållbar utveckling antogs. I september kommer världens ledare anta en uppföljande politisk deklaration om Agenda 2030, under toppmötet i FN:s generalförsamling. Varje land uppmanas att föra fram åtaganden som ska påskynda genomförandet. Det är elva år kvar till 2030. Sverige har drivit arbetet med att ta fram den politiska deklarationen och nu förväntar vi oss starka löften med fördel tillsammans med andra länder. Sverige måste ta på sig den ledartröja som regeringen säger sig ha.