Vi bad samordnaren för den nya arbetsgruppen, Matilda Hald, att berätta lite mer om gruppens arbete.
Hur kom idén till arbetsgruppen?
Det var medlemsorganisationerna som tog initiativet till att starta upp gruppen. Klimatfrågan har integrerats mer och mer i de flesta organisationers arbete under de senaste åren. Biologisk mångfald som rättighets- och utvecklingsfråga har däremot hittills främst hanterats av miljöorganisationer. Medlemsorganisationerna såg behovet av ökad förståelse för sambanden mellan miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet och fattigdomsbekämning. Vi vill därför stärka påverkansarbetet i dessa frågorna.
Hur har processen sett ut?
En grupp medlemmar lämnade förra året in ett förslag om en ny arbetsgrupp på temat grönt bistånd. CONCORD:s styrelse beslutade under hösten 2020 att starta upp arbetsgruppen. Sedan dess har vi arbetat med att rama in gruppens tematiska fokus och definiera gemensamma positioner. Alla intresserade medlemsorganisationer bjöds in att delta i processen.
Varför behöver vi lyfta frågan?
Klimatkrisen och artutrotning är idag så allvarliga problem att de kräver utrymme, resurser och prioritet i all svensk och europeisk politik, även när det gäller de internationella relationerna. Globala förhandlingar och biståndet spelar en viktig roll för att säkerställa jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter i hanteringen av miljö- och klimatkriser. Genom att gå samman och bedriva ett gemensamt påverkansarbete i frågorna får medlemsorganisationerna också tillfälle att lära av varandra och bredda sina egna analyser.
Vad har varit utmaningarna när gruppen formulerat sitt uppdrag?
Området är brett och medlemsorganisationer har olika ingångar i frågorna. Utmaningen för arbetsgruppen har varit att hitta en inramning som ger mervärde för alla och där medlemsorganisationernas kompletterar varandra. En annan utmaning är att en global rättvis klimatomställning innefattar kraftfulla åtgärder även på hemmaplan och CONCORD Sveriges fokus är den internationella politiken och biståndet. Gränsdragningen mellan påverkan på utrikespolitisk och nationell nivå är därför svår att dra, vilket ytterligare breddar gruppens fokus.
Vad kommer ni att fokusera på allra först?
Till en början har gruppen siktet inställt på de stora FN-konferenserna om klimat (COP26) och biologisk mångfald (COP15) som sker under hösten 2021. Processen inför konferenserna ger tillfälle både att påverka Sverige och EU:s positioner och att bidra till ökad synlighet för frågorna. Sveriges klimatfinansiering och den nya satsningen på biologisk mångfald inom svenskt bistånd är också i fokus för gruppen under året.
Vad är de långsiktiga målen?
Att Sverige och EU ska gå i täten för ambitiösa globala miljö- och klimatåtaganden och säkerställa en grön, rättvis och inkluderande omställning.
Vilka andra arbetsgrupper kommer ni att jobba närmast?
Det finns kopplingar till alla övriga arbetsgrupper. Exempelvis har jämställdhetsgruppens rapport om feministisk politik för klimaträttvisa bidragit mycket till gruppens analys. Ett annat område är hoten mot miljö- och landsförsvarare som vi uppmärksammar tillsammans med civic space-gruppen.