Demokrati i fokus

Det är krisläge för demokratin globalt. Civilsamhällets utrymme stryps av auktoritära regimer, beväpnade grupper och företagsintressen. Vi behöver ett modigt och starkt politiskt styre för att vända den negativa trenden. Under oktober fokuserar vi på demokrati och miljö- och människorättsförsvarares villkor och förutsättningar.

Under 2020 gick den demokratiska utvecklingen bakåt i fler länder än den gick framåt, detta för femtonde året i rad. Utrymmet för civilsamhället blir allt mindre i allt fler länder.

Coronapandemin som drabbade världen 2020 har lett till ytterligare steg bakåt för demokratin och mänskliga rättigheter. Auktoritära regimer har använt pandemin som förevändning för att oproportionerligt och utan tidsbegränsningar ytterligare begränsa civilsamhällets utrymme.

Inskränkningarna av det demokratiska utrymmet kommer i många former. Det handlar om mord, hot och våld mot enskilda individer, som i förlängningen drabbar deras organisationer och avskräcker från organisering. Det kan också ta sig uttryck i strukturella inskränkningar, där lagstiftning används för att begränsa och kriminalisera civilsamhällets verksamhet. Mord och fysiskt våld är de mest extrema uttrycken för hotbilden mot människorätts- och miljöförsvarare.

Under 2020 mördades 331 människorättsförsvarare i 25 länder.

Front Line Defenders

Andra vanligt förekommande strategier är fabricerade brottsanklagelser som leder till arresteringar och fängslanden. Människorättsförsvarare misstänkliggörs genom att smutskastas, baktalas och attackeras, både fysiskt och på nätet eller i media, så att stödet de får från lokalsamhället och internationella aktörer ska minska.


Den 20 oktober släppte vi en uppdatering av vår rapport Tag Plats! Där granskar vi civilsamhällets demokratiska utrymme och ger konkreta rekommendationer.
Se rapportlansering och panelsamtal nedan.


rapportlansering av Tag Plats! 2021

Panelsamtal och diskussion vid lansering av rapporten Tag Plats! 2021

Moderator:

  • Marcus Lundstedt, chef Media & påverkan, We Effect

Medverkande:

  • Annika Strandhäll, riksdagsledamot samt biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna
  • Eva Zillén, Senior advisor, Kvinna till Kvinna
  • Åsa Nilsson-Söderström, Manager Lifeline and MENA Programmes, Silc
  • Elin Gidlöf, programhandläggare och Controller, Svalorna Indien Bangladesh

MÖT MILJÖ- OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE

Nasta Lojka är en aktivist från Belarus som jobbar på organisationen Human Constanta. Hon är en av de människorättsförsvarare som dagligen riskerar att utsättas för kidnappning eller överfall.  

Nasta Lojka är en av fler än 200 människorättsförsvarare som ingår i Civil Rights Defenders Natalia Project, världens första globala alarmsystem för utsatta människorättsförsvarare. I augusti i år frihetsberövades hon och hennes lägenhet genomsöktes av polis. Hon tilläts inte att kontakta sin advokat. 

Syftet med Natalia Project är att förebygga eller förhindra att människorättsförsvarare runt om i världen kidnappas eller blir överfallna. När Nasta greps aktiverades hennes alarm och vi kunde lokalisera vart hon befann sig, trots att säkerhetsstyrkorna som grep henne inte delade någon information. Nasta kunde släppas efter 72 timmar i förvar, men är förbjuden att lämna landet under tiden som anklagelserna mot henne utreds.  

”Även om regeringen säger att den inte bryr sig om internationell kritik så är jag övertygad om att det påverkar” – Sonny Africa, IBON Foundation

I juli 2020 antogs en ny terrorlagstiftning i Filippinerna som utökade de filippinska myndigheternas redan breda definition av terrorism. Många civilsamhällesorganisationer har blivit orättvist utpekade som terrorister och kommunister, vilket ökar smutskastningen och stigmatiseringen av miljö- och människorättsförsvarare. Den nya lagen gör att polisen kan frihetsberöva personer i 24 dagar utan skälig misstanke om brott. Det möjliggör grundlösa arresteringar av ”misstänkta personer” och kraftig begränsning av yttrandefriheten.  

Ett troligt skäl till att miljöförsvarare och miljöorganisationer i landet ses som hot är att de kämpar för att skydda miljön i områden som är rika på resurser – resurser som regeringen vill utvinna för att få in intäkter.  

– Trots att pandemin har inneburit en ekonomisk kris ansåg regeringen att det var viktigt att arbeta med en ny antiterrorlagstigning, säger Sonny Africa, verksamhetsledare på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Ibon Foundation. Sonny betonar att internationellt stöd är viktigt. Han tror att den svenska regeringen kan påverka den filippinska genom bilaterala samtal.  

IBON samarbetar med CEC (Center for Environmental Concerns) i ett projekt för miljöförsvarare som stöds av Naturskyddsföreningen. 

Genom projektet får miljöförsvarare kunskap om bland annat säkerhetsfrågor, kapacitetsbyggande, miljölagar, mänskliga rättigheter och hur man för kampanjer. Projektet upplyser även allmänheten om situationen för filippinska miljöförsvarare, bland annat genom att anordna stora forum och festivaler.  

Jani Silva kämpar för att skydda skog och ekosystem i Colombia. Hon har hotats flera gånger och fruktar för sitt och sina anhörigas liv.

Under den första fasen av implementeringen av fredsavtalet i Colombia spelade sociala ledare som Jani Silva, från organisationen ADISPA, en avgörande roll genom att presentera lösningar på den omfattande odlingen av olagliga grödor. Hon och andra miljöförsvarare bor i en region där staten har liten kontroll och där det finns en hög närvaro av paramilitära grupper, kriminell verksamhet och illegala väpnade grupper. ADISPA har kämpat för att deras område ska bli en s k Peasant Reserve Zone. Jani Silva stöder kvinnors initiativ för att skydda skogen och återställa ekosystemen i trakten. Hon har hotats flera gånger och fruktar för sitt och sina anhörigas liv. 

ForumCiv stödjer organisationen genom arbete med försoningsprocesser mellan drabbade under inbördeskriget och före detta guerillasoldater. Jani Silvas ledarskap har stöttats genom en kampanj för att skydda sociala ledare och människorättsförsvarare i landet, där svenska ambassaden också medverkat. 

Veniamin Saznov hjälper utsatta människor i Moldavien. För att inte få problem med myndigheterna behöver han dölja sin tro.

Veniamin Saznov jobbar för den evangelikala organisationen Beginning of Life. Deras arbete gör stor skillnad för utsatta i samhället, men för att undvika problem med myndigheterna ser de ingen annan lösning än att ligga lågt med sin kristna identitet – som skiljer sig från den dominerande ortodoxa kyrkan.  

Konstitutionen i Moldavien framhåller religions- och övertygelsefriheten, men särskilda lagar slår fast den ortodoxa kyrkans särställning i landet. Andra trosinriktningar misstänkliggörs och ges inte utrymme att påverka politiken eller samhällsdebatten. Det splittrar samhället, menar Veniamin Saznov, som ändå tror på förändring.  

Svenska missionsrådet och Equmeniakyrkan stödjer Beginning of Life’s arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer i skolor, församlingar och det moldaviska civilsamhället. 

“Utrymmet för civilsamhället i Indien är litet och krymper. För kvinnliga daliter är utrymmet ännu mindre” – Kathir Vincent Raj, Evidence, Indien 

Den indiska regeringen införde 2020 ändringar i lagen om reglering av utländska bidrag (FCRA). Det har inneburit att många organisationer inom civilsamhället fått sina tillstånd indragna.Organisationer som arbetar med miljöfrågor och mänskliga rättigheter är särskiltutsatta.Lagen skapar även svårigheter för de organisationer som fortfarande är tillåtna att ta emotbidrag.    

SvalornaIndien BangladeshpartnerorganisationEvidencearbetar framförallt meddalitersrättigheter.De rapporterar att regeringen upplever dem som ett hot eftersomdearbetar med mänskliga rättigheterochnu använderFCRA-reglernatill att övervaka deras verksamhet och aktiviteter för att kontrollera att de inte sprider antinationellpropaganda.På grund av FCRA-reglerna får organisationenmindremedel att arbeta medvilket bland annat lett till att de haft svårt att bidra med katastrofhjälp under pandemin.

Trots detta så har organisationen lyckats fortsätta med sitt viktiga arbete.De har bland annat genomfört aktiviteter för att mobilisera och organiseradalitkvinnor, bidragit med juridisk hjälp och stöd ifall av genus- ochkastbaseratvåld och byggt upp påverkanskampanjer för attmotverkadiskriminering. De hararbetat för attstärkadaliterna, särskilt kvinnorna, på ett sätt som gör att de kan höja sin röst på egen hand mot alla former av diskriminering.

”Pandemin har ökat kvinnors utanförskap i rummen där besluten fattas. Digitaliseringen kräver tillgång till el och snabbt internet” – Sylvie Ndongmo, IKFF Kamerun 

Politiska diskussioner som i vanliga fall skulle ha inkluderat kvinnorättsaktivister har under pandemin skett bakom stängda dörrar eller digitalt. Digitala verktyg kommer ibland med stora risker för övervakning av aktivister och organisationer. Bristen på stabilt internet och el, exkluderar dem vars röster behövs mest, inte minst kvinnor i konfliktländer. 

Lärdomar behöver dras för att digitala medel ska kunna fungera som komplement till fysiska möten, till förmån för stärkt deltagande, inte minst i internationella forum. 


VILKA ÄR INITIATIVTAGARNA?

CONCORD Sveriges arbetsgrupp för civilsamhällets demokratiska utrymme bevakar och analyserar hoten mot människors rätt att organisera sig och verka fritt. Gruppen består av 24 organisationer och är ett forum för erfarenhetsutbyte och gemensamt påverkansarbete gentemot Sveriges utrikes- och utvecklingspolitik.

Vi står bakom demokratisatsningen: Act Svenska kyrkan, ActionAid Sverige, Afrikagrupperna, Civil Rights Defenders, Diakonia, Fonden för Mänskliga Rättigheter, ForumCiv, IM, Internationella Kvinnoförbundet för Fred & Frihet, Kristna Fredsrörelsen, Kvinna till Kvinna, LSU-Sveriges Ungdomsorganisationer, Naturskyddsföreningen, Plan International Sverige, Right Livelihood, Riksförbundet för Sexuell Upplysning – RFSU, Rädda Barnen, SILC-Swedish International Liberal Centre, Svalorna Indien Bangladesh, Svalorna Latinamerika, Svenska Missionsrådet, Swedwatch, Union to Union och We Effect