Demokrati i fokus

Nasta Lojka är en av fler än 200 människorättsförsvarare som ingår i Civil Rights Defenders Natalia Project, världens första globala alarmsystem för utsatta människorättsförsvarare. I augusti i år frihetsberövades hon och hennes lägenhet genomsöktes av polis. Hon tilläts inte att kontakta sin advokat. 

Syftet med Natalia Project är att förebygga eller förhindra att människorättsförsvarare runt om i världen kidnappas eller blir överfallna. När Nasta greps aktiverades hennes alarm och vi kunde lokalisera vart hon befann sig, trots att säkerhetsstyrkorna som grep henne inte delade någon information. Nasta kunde släppas efter 72 timmar i förvar, men är förbjuden att lämna landet under tiden som anklagelserna mot henne utreds.  

I juli 2020 antogs en ny terrorlagstiftning i Filippinerna som utökade de filippinska myndigheternas redan breda definition av terrorism. Många civilsamhällesorganisationer har blivit orättvist utpekade som terrorister och kommunister, vilket ökar smutskastningen och stigmatiseringen av miljö- och människorättsförsvarare. Den nya lagen gör att polisen kan frihetsberöva personer i 24 dagar utan skälig misstanke om brott. Det möjliggör grundlösa arresteringar av ”misstänkta personer” och kraftig begränsning av yttrandefriheten.  

Ett troligt skäl till att miljöförsvarare och miljöorganisationer i landet ses som hot är att de kämpar för att skydda miljön i områden som är rika på resurser – resurser som regeringen vill utvinna för att få in intäkter.  

– Trots att pandemin har inneburit en ekonomisk kris ansåg regeringen att det var viktigt att arbeta med en ny antiterrorlagstigning, säger Sonny Africa, verksamhetsledare på Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Ibon Foundation. Sonny betonar att internationellt stöd är viktigt. Han tror att den svenska regeringen kan påverka den filippinska genom bilaterala samtal.  

IBON samarbetar med CEC (Center for Environmental Concerns) i ett projekt för miljöförsvarare som stöds av Naturskyddsföreningen. 

Genom projektet får miljöförsvarare kunskap om bland annat säkerhetsfrågor, kapacitetsbyggande, miljölagar, mänskliga rättigheter och hur man för kampanjer. Projektet upplyser även allmänheten om situationen för filippinska miljöförsvarare, bland annat genom att anordna stora forum och festivaler.  

Under den första fasen av implementeringen av fredsavtalet i Colombia spelade sociala ledare som Jani Silva, från organisationen ADISPA, en avgörande roll genom att presentera lösningar på den omfattande odlingen av olagliga grödor. Hon och andra miljöförsvarare bor i en region där staten har liten kontroll och där det finns en hög närvaro av paramilitära grupper, kriminell verksamhet och illegala väpnade grupper. ADISPA har kämpat för att deras område ska bli en s k Peasant Reserve Zone. Jani Silva stöder kvinnors initiativ för att skydda skogen och återställa ekosystemen i trakten. Hon har hotats flera gånger och fruktar för sitt och sina anhörigas liv. 

ForumCiv stödjer organisationen genom arbete med försoningsprocesser mellan drabbade under inbördeskriget och före detta guerillasoldater. Jani Silvas ledarskap har stöttats genom en kampanj för att skydda sociala ledare och människorättsförsvarare i landet, där svenska ambassaden också medverkat. 

Veniamin Saznov jobbar för den evangelikala organisationen Beginning of Life. Deras arbete gör stor skillnad för utsatta i samhället, men för att undvika problem med myndigheterna ser de ingen annan lösning än att ligga lågt med sin kristna identitet – som skiljer sig från den dominerande ortodoxa kyrkan.  

Konstitutionen i Moldavien framhåller religions- och övertygelsefriheten, men särskilda lagar slår fast den ortodoxa kyrkans särställning i landet. Andra trosinriktningar misstänkliggörs och ges inte utrymme att påverka politiken eller samhällsdebatten. Det splittrar samhället, menar Veniamin Saznov, som ändå tror på förändring.  

Svenska missionsrådet och Equmeniakyrkan stödjer Beginning of Life’s arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer i skolor, församlingar och det moldaviska civilsamhället. 

Den indiska regeringen införde 2020  ändringar i lagen om reglering av utländska bidrag (FCRA). Det har inneburit att många organisationer inom civilsamhället fått sina tillstånd indragna. Organisationer som arbetar med miljöfrågor och mänskliga rättigheter är särskilt utsatta. Lagen skapar även svårigheter för de organisationer som fortfarande är tillåtna att ta emot bidrag.    

Svalorna Indien Bangladesh partnerorganisation Evidence arbetar framförallt med daliters rättigheter. De rapporterar att regeringen upplever dem som ett hot eftersom de arbetar med mänskliga rättigheter och nu använder FCRA-reglerna till att övervaka deras verksamhet och aktiviteter för att kontrollera att de inte sprider antinationell propaganda. På grund av FCRA-reglerna får organisationen mindre medel att arbeta med vilket bland annat lett till att de haft svårt att bidra med katastrofhjälp under pandemin. 

Trots detta så har organisationen lyckats fortsätta med sitt viktiga arbete. De har bland annat genomfört aktiviteter för att mobilisera och organisera dalitkvinnor, bidragit med juridisk hjälp och stöd i fall av genus- och kastbaserat våld och byggt upp påverkanskampanjer för att motverka diskriminering. De har arbetat för att stärka daliterna, särskilt kvinnorna, på ett sätt som gör att de kan höja sin röst på egen hand mot alla former av diskriminering.

Politiska diskussioner som i vanliga fall skulle ha inkluderat kvinnorättsaktivister har under pandemin skett bakom stängda dörrar eller digitalt. Digitala verktyg kommer ibland med stora risker för övervakning av aktivister och organisationer. Bristen på stabilt internet och el, exkluderar dem vars röster behövs mest, inte minst kvinnor i konfliktländer. 

Lärdomar behöver dras för att digitala medel ska kunna fungera som komplement till fysiska möten, till förmån för stärkt deltagande, inte minst i internationella forum.