Nyheter

23 november 2022

COP27: Genombrott för skador och förluster – men låga ambitioner för utsläppsminskning

#miljö- och klimaträttvisa

Ett litet steg framåt för klimaträttvisa, men samtidigt ett undermåligt svar på klimatkrisens grundorsaker. Många CONCORD-medlemmar följde COP27. Läs deras kommentarer.

Här kommenterar några av CONCORD Sveriges medlemmar resultatet från COP27, och följer upp på några av de krav som arbetsgruppen för miljö- och klimaträttvisa ställde inför mötet. 

Under två veckor har världens länder samlats i egyptiska Sharm el-Sheikh för det årliga klimattoppmötet. Årets konferens har kallats en implementerings-COP då parterna skulle diskutera genomförandet av Parisavtalet. Stort fokus skulle ligga på anpassning eftersom klimatmötet var förlagt i Afrika. Istället blev det stora ämnet finansiering för skador och förluster, där beslutet om en ny fond ses som ett genombrott för klimaträttvisa för länder som drabbas hårt av klimatkrisen. Hanteringen av klimatkrisens grundorsaker – de otillräckliga åtgärderna för utsläppsminskning – blev däremot en besvikelse.

Ännu en gång lyckades oljeproducerande nationer bromsa kraftfullt agerande i klimatfrågan och i stället låsa fast världen i fossilberoende

Davide Maneschi, Swedwatch


Svaga åtaganden om utsläppsminskning

Inför klimatmötet hade rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och FN:s miljöprogram UNEP visat på det stora gapet mellan länders klimatplaner och behoven av snabb utsläppsminskning. Det stod klart att världen med nuvarande kurs kommer att misslyckas med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. En vinst från förra årets COP26 i Glasgow var att länder ombads skärpa sina klimatplaner inför COP27 och att utfasning av fossila bränslen nämndes i slutdokumentet, om än i svaga termer. Årets möte misslyckades med att komma längre.

Davide Maneschi, Swedwatch

– Swedwatch hoppades att den så kallade implementerings-COP:en skulle mer uttalat angripa problemets kärna, det vill säga påskynda utfasning av fossila bränslen för att få ner växthusgasutsläppen. Men slutdokumentet från Sharm el-Sheikh återupprepar bara samma svaga formuleringar som kom ur Glasgow. Ännu en gång lyckades oljeproducerande nationer bromsa kraftfullt agerande i klimatfrågan och i stället låsa fast världen i fossilberoende, säger Davide Maneschi från Swedwatch.

Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén är kritisk till ambitionsnivån i slutdokumentet.

– Naturskyddsföreningen hade velat se mycket skarpare skrivningar om 1,5-gradersmålet och hur det ska uppnås, samt att alla fossila bränslen och subventioner ska fasas ut. Detta är ett undermåligt svar på klimatkrisen – och tiden håller på att rinna ut, säger hon.

Ett nytt program om utsläppsminskning antogs, men länders klimatplaner är fortsatt alldeles för svaga. EU annonserade under mötet en blygsam skärpning av sitt utsläppsminskningsmål till 2030 från 55 till 57 procent – medan CONCORD-medlemmar efterfrågat en 75-procentig minskning.


Genombrott för skador och förluster

Frågan om finansiering för klimatrelaterade skador och förluster kom för första gången upp på mötets agenda, efter ett samlat krav från G77-länderna. En av konferensens största stötestenar var huruvida rika länder, däribland Sverige och EU, skulle acceptera skapandet av en ny fond för stöd till skador och förluster i drabbade länder. Parterna enades till slut om att skapa en fond, men många detaljer kvarstår. Ett annat framsteg var att parter enades om operationaliseringen av det så kallade Santiago-ramverket för skador och förluster.

Karin Lexén, Naturskyddsföreningen

– Det är glädjande att länderna har enats om en fond för att ersätta de fattigaste länderna för skador och förluster, länder som bär minst skuld till klimatkrisen och ofta drabbas hårdast av dess effekter. Resultatet från COP27 kan beskrivas som ett litet steg mot klimaträttvisa, säger Karin Lexén.

Sverige och EU förespråkade länge att skador och förluster i de mest drabbade länderna ska finansieras genom befintliga kanaler. Sverige lyftes särskilt som en bromskloss av civilsamhälles-alliansen Climate Action Network, som drivit på hårt för att en facilitet ska skapas. CONCORD Sveriges medlemmar har varit tydliga med att de vill se åtaganden för nya och additionella medel till skador och förluster, i formen av bidrag och inte lån, något som en ny fond inte automatiskt löser.

– När fonden operationaliseras kommer vi troligen se mer bortförklaringar och förseningar. Civilsamhället kommer att behöva följa processen nära och fortsätta kräva att finansiering för förluster och skador blir rättvis, adekvat och levereras som bidrag inte lån, säger Lubna Hawwa på IM – Individuell Människohjälp.

Klimatfinansiering högt på agendan

Klimatfinansiering till utsläppsminskning och klimatanpassning i utvecklingsländer* behandlades på flera sätt under mötet. Hur löftet om 100 miljarder dollar per år i finansiering ska uppfyllas, definitionen av klimatfinansiering och nya klimatfinansieringsmål efter 2025 var alla ämnen som förhandlades. I dessa frågor väntas beslut under kommande COP:ar.

Lokalsamhällen ignoreras alltför ofta trots att de befinner sig i klimatkrisens frontlinje.

Lena Birgitta Hansson, Röda Korset

En av de frågor som CONCORD-medlemmar drivit är att mer klimatfinansering bör gå till lokalt ledd anpassning. För att anpassningsåtgärder ska ha bäst effekt behöver finansiering sättas i händerna på de som kan den lokala kontexten och behoven bäst.

– Lokalsamhällen ignoreras alltför ofta trots att de befinner sig i klimatkrisens frontlinje. Jag hade önskat starkare genomgående skrivningar om lokalt ledd anpassning. Även om det finns ett erkännande av lokalsamhällens och ursprungsbefolkningarnas roll så missar man att detta är den kraftsamling som behövs för att snabba på både anpassning och förståelsen av var hjälpen gör störst nytta, säger Lena Birgitta Hansson från Svenska Röda Korset.

Ett program för att klimatsäkra jordbruket antogs

Under COP27 förhandlade även parterna om jordbruk under det så kallade Koronivia-arbetsprogrammet. Resultatet av förhandlingarna var bland annat ett beslut om ett nytt fyraårigt program som stakar ut en väg framåt för att klimatsäkra jordbruket och trygga livsmedelsförsörjning. We Effect som särskilt följer frågan är nöjda med beslutet.

Sara Törnros, WeEffect

– Vi välkomnar beslutet om det nya arbetsprogrammet. Jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning är oerhört viktiga knäckfrågor om vi ska klara av att nå utsläppsmålen samt stärka resiliensen mot klimatförändringarna. Det är särskilt positivt att beslutet innehåller skrivningar om agroekologi då vi hoppas detta kan leda till att flera projekt som följer agroekologiska principer börjar implementeras, säger Sara Törnros på We Effect.

Fortsatt trögt kring jämställdheten

Observatörsgruppen Women and Gender constituency var besvikna på den halvtidsöversyn som gjordes av konventionens ’Gender Action Plan’ inför och under COP27. De påpekar att skrivningarna om jämställdhet i sluttexten blev urvattnade och att finansiering saknas.

Margareta Koltai från Act Svenska kyrkan menar att jämfört med för ett år sedan på COP26 har jämställdhetsperspektivet förbättrats hos flera länder där det redan finns en vilja att stärka jämställdheten i klimatarbetet. Men hos andra parter finns fortsatt motstånd.

Margareta Koltai, längst till vänster, i en aktion för jämställdhet under COP27. Foto: Albin Hillert, Lutheran World Foundation.

– Fortfarande är det bara 34 procent kvinnor i förhandlingsdelegationerna och fortfarande bygger jämställdhetsrapporteringen på frivillighet. Skarpare jämställdhetsskrivningar för att vägleda klimathandlingsplaner och öka jämställt inflytande blockades av flera regioner i slutförhandlingarna. Därför är det uppskattat att det Nordiska ministerrådet gjorde insatser att få upp frågan tydligare på förhandlingsborden, säger hon.


Sveriges drev på för ökade ambitioner – men ökar utsläppen på hemmaplan

Sverige drev enligt klimatminister Romina Pourmokhtari på för en ambitiös sluttext, inte minst vad gäller utsläppsminskning. Sverige och EU ville se en egen agendapunkt för omställning av finansiella flöden och ett ambitiöst program för utsläppsminskning.

– Det är glädjande att Sverige och EU har varit så tydliga i förhandlingarna om att hålla fast vid bland annat 1,5-gradersmålet. Detta måste självklart också omsättas i konkret politik på hemmaplan, säger Karin Lexén.

Klimatförhandlingarna ägde rum samtidigt som Sveriges nya regering presenterade sin budget. Många CONCORD-medlemmar (exempelvis WWF och Naturskyddsföreningen) ser med oro på att budgeten kommer att leda till ökade utsläpp kommande år. Detta trots budskapet om ”brådska och möjligheter” som klimatministern tryckte på i sitt nationella anförande under COP27. I ministerns anförande nämndes också vikten av att fasa ut fossila subventioner, ett mycket viktigt budskap som dock rimmar illa med de subventioner som görs i regeringens egen budget.

Sverige är sedan tidigare en stor klimatfinansiär till utvecklingsländers omställning och anpassning, och den nya regeringen har i regeringsförklaringen och media poängterat att klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras. Klimatfinansiering fick dock litet utrymme i Sveriges nationella anförande, och de löften om ökat stöd till anpassning som lyftes under COP26 har inte nämnts av den nya regeringen.

Vad ökningen betyder i volymer är oklart. I samband med COP27 antydde nya biståndsministern Johan Forssell att den tidigare regeringens löfte om dubblerad klimatfinansiering kvarstår. Klimatministern gjorde också uttalanden i media som antydde att Sverige kommer bidra med stöd till skador och förluster. Men inga löften om additionella medel – utöver biståndsbudgeten – har getts. Detta är särskilt problematiskt när regeringen övergivit åtagandet om en procent av BNI och biståndsbudgeten minskar. Utan löften om nya pengar blir resultatet att allt fler behov ska täckas av samma krympande biståndsbudget. Att stöd till utsläppsminskning, klimatanpassning eller andra biståndsprioriteringar riktas om till skador och förluster blir sammantaget ingen vinst för världens fattiga, hårt drabbade samhällen och klimatet.

Att stöd till utsläppsminskning, klimatanpassning eller andra biståndsprioriteringar riktas om till skador och förluster blir sammantaget ingen vinst för världens fattiga, hårt drabbade samhällen och klimatet.

Färre unga och civilsamhällesrepresentanter på plats

Färre civilsamhällsrepresentanter och unga än vanligt var på plats – delvis på grund av prisläget och praktiska svårigheter, men också som ett resultat av civilsamhällets begränsade utrymme i Egypten. Vissa fick inte delta och andra bojkottade mötet som en markering mot den egyptiska regimens förtryck. Manifestationer och demonstrationer var dock synliga under veckan, men bara inne på konferensområdet. Civilsamhällets idoga kampanjande för finansiering för skador och förluster var också en bidragande faktor till att en fond till slut beslutades.

Några som däremot var välrepresenterade på COP27 var fossil-lobbyisterna – totalt 636 personer enligt Global Witness, 25 procent fler än vid COP26. Närvaron från privata sektorn var också massiv, och flera CONCORD-medlemmar beskriver greenwashing som ett stort problem. Under mötet presenterade FN:s generalsekreterares expertgrupp en rapport om ansvarsutkrävande av icke-statliga aktörer för att motverka falska lösningar och greenwashing i relation till löften om nettonoll-utsläpp.

Redan nu finns det farhågor om att civilsamhället ska få begränsade möjligheter att delta även vid nästa COP – som hålls i Förenade Arabemiraten i november 2023.

Biologisk mångfald och rättigheter

Inför COP27 lyfte CONCORD Sverige vikten av att lösningar på klimatkrisen också gynnar biologisk mångfald, men utan att äventyra urfolk och lokalbefolkningens rättigheter. Länkarna mellan biologisk mångfald och klimat omnämns i slutdokumentet, liksom naturbaserade lösningar. Även den nya mänskliga rättigheten till ren, hälsosam och hållbar miljö understryks, bland annat tack vare påtryckningar från civilsamhället. När världens länder snart samlas igen för FN:s konferens om biologisk mångfald, COP15, i Montreal för att enas om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald måste ambitionsnivån upp, och rättigheter säkras.

*Begreppen utvecklade länder och utvecklingsländer (“developed” och “developing”) är de som används I FN:s klimatkonvention, UNFCCC.