Nyheter

30 mars 2022

Civilsamhället under press i Ukraina

#civilsamhällets demokratiska utrymme

Kriget i Ukraina har nu pågått i över en månad och lett till förödelse, mänskligt lidande och miljontals människor som tvingats på flykt. Mitt i kriget finns ett civilsamhälle som använder erfarenheter och nätverk på nya sätt. CONCORD Sveriges medlemmar berättar om hur deras partnerorganisationer i Ukraina fortsätter jobba i krisen och hur de själva aktivt stöttar dem.

Sverige är sedan tidigare ett av Ukrainas enskilt största givarländer. Stödet har både bestått av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Flera CONCORD-medlemmar jobbar aktivt med utvecklingsfrågor som demokrati, jämställdhet och marginaliserade gruppers fri- och rättigheter, både i Ukraina och övriga Östeuropa. Men efter Rysslands invasion den 24 februari har organisationer behövt anpassa eller helt omprioritera sin verksamhet till humanitär hjälp. 

”UKRAINAS DEMOKRATI VAR PÅ GOD VÄG”

Enligt Martin Nihlgård, generalsekreterare på Individuell människohjälp (IM), var Ukraina på god väg att bygga en starkare demokrati. IM har sedan 2019 stöttat ett flertal ukrainska organisationer som jobbar med demokratiutveckling och stärkande av mänskliga rättigheter. 
– Aktivister och organisationer har blivit attackerade och hotade av repressiva grupperingar, men från den ukrainska regeringens sida fanns inget sådant motstånd, berättar Nihlgård. 

De vet hur det blir om de förlorar kriget.

Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center

Olof Palmes Internationella Center har varit aktiva i Östeuropa sedan 1991. Ukraina har kunnat fungera som en sorts utbildningsbas, där Palmecentret har hållit viss regional verksamhet, som folkbildning tillsammans med ABF. Något som inte hade varit möjligt i exempelvis Belarus eller Ryssland. 
– Det är som natt och dag. Ukraina har varit en fungerande demokrati där kan man organisera sig utan förföljning eller avlyssning, och det är den friheten som ukrainarna slåss för nu. De vet hur det blir om de förlorar kriget, säger Inga Näslund som är programhandläggare på Olof Palmes Internationella Center.

Silc – Swedish International Liberal Centre har varit aktiva i landet i nästan tre decennier. För tillfället stöttar de två ukrainska organisationer som bland annat anordnar workshops och seminarier. Nu behöver de snabbt anpassa verksamheten efter det nya politiska landskapet.
– Politiker som vanligtvis arbetar med internationella samarbeten och ekonomiska policys jobbar nu med humanitär samordning, så att hålla i seminarium om flerpartidialog är för tillfället inte relevant och knappt möjligt – men kan på sikt bli ännu viktigare än innan kriget, säger Alina Abdullayeva som är programhandläggare på Silc.

På Silc:s kontor i Stockholm sitter nu Olga Nemaneshyna från Kiev och jobbar. Hon är aktiv i det liberala partiet Sila Lyudej (Folkets makt) och engagerad i att utbilda kvinnliga politiska kandidater. Hon tvingades fly från Kiev, men fortsätter sitt arbete från Sverige. 

Vi har ingen ambition om att bli en humanitär organisation – men i det här läget måste vi göra nya bedömningar.

Martin Nihlgård, IM

CIVILSAMHÄLLETS VIKTIGA NÄTVERK

Med krigets nya verklighet har skyddsboenden för våldsutsatta kvinnor blivit flyktingmottagningar och organisationer som arbetar med juridiska frågor jobbar nu för att dokumentera krigsförbrytelser. Kontor byggs om till sovsalar, och pengar går till blöjor, mat och mediciner. 
– Vi har ingen ambition om att bli en humanitär organisation – men i det här läget måste vi göra nya bedömningar och nu har all långsiktig demokratiutveckling pausats för att ta emot och hjälpa flyktingar, säger Martin Nihlgård på IM. 
Han menar att det finns en stor fördel med att ha varit del av demokratibyggandet i den här situationen för att snabbt kunna bidra med hjälp där den behövs, via sina etablerade kontakter.

Palmecentret har byggt upp ett tvärfackligt kontaktnät som nu blir viktigt för att kunna bistå med effektiv humanitär hjälp. Det fackliga ungdomsnätverket och statsanställdas fackförbund har snabbt startat olika kriscenter.
– Fackliga organisationer är vana att organisera sig, vilket är en stor fördel nu, både för att fördela hjälpen där den behövs mest och för att mobilisera ett motstånd i ockuperade områden, säger Inga Näslund. 

Silc:s upparbetade nätverk av aktivister och politiker får nu en nyckelroll när de bland annat hjälper till att koppla ihop svenska journalister med aktivister och politiker på plats.
– Information om vad som händer nu måste komma ut och då är goda kontaktytor mellan Ukraina och Sverige extra viktigt, säger Alina Abdullayeva.

AKTIVISTER UNDER HÅRD PRESS

De västra delarna av Ukraina, som hittills i stort sett varit förskonade bombningar och beskjutningar, har sett en stor tillströmning av interna flyktingar. Det innebär också att flera organisationer har sett ett tillskott av aktivister från exempelvis Kiev eller Charkiv som vill engagera sig. Många organisationer kan därför delvis fortsätta med sin ordinarie verksamhet, men då behoven är både omfattande och akuta, jobbar många aktivister nu dubbelt. Kvinna till Kvinna har lång erfarenhet av kvinnors aktivism under krig och konflikt. De var snabba med att samtala med aktivister i Ukraina och ge stöd och tips om hur man kan ta hand om sig själv samtidigt som man hjälper andra. Eva Zillén, senior rådgivare på Kvinna till Kvinna, har kunnat se att deras nätverk i Ukraina har varit bra på att dela den typen av stöd mellan sig. 
– Det handlar om handfasta tips som att se till att man dricker vatten och får sömn, helt enkelt om att själv överleva när man aldrig kan göra tillräckligt, berättar Eva Zillén.

KVINNOR, BARN OCH MARGINALISERADE GRUPPER EXTRA UTSATTA

Då ukrainska män mellan 18 och 60 år inte tillåts lämna landet utgör kvinnor och barn den största gruppen flyktingar. Vi vet sedan tidigare konflikter att kvinnor och flickor har särskilda behov i en flyktsituation och att de löper hög risk att utsättas för olika typer av sexuellt våld.

Det har redan rapporterats om övergrepp vid gränserna. Men Eva Zillén har kunnat se ett ökat samarbete mellan nätverk i olika länder. Civilsamhällesorganisationer har kontakt med varandra och har observatörer på plats som både kan guida flyktingar och dokumentera eventuella övergrepp när landsgränserna korsas. 

Även marginaliserade grupper som romer, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning är extra utsatta i den här situationen, betonar Martin Nihlgård. Han poängterar betydelsen av att det redan finns etablerade organisationer i Ukraina som jobbar med dessa grupper, så att människor vet vart de kan vända sig för stöd och hjälp. 

Under kris får inte biståndsgivarna bli ytterligare en belastning.

Eva Zillén, Kvinna till Kvinna

I HET KONFLIKT TESTAS GIVARNA

Alla former av bistånd granskas och redovisas noga gentemot de uppsatta målen. Men under kriser och konflikter behöver givare visa flexibilitet och stöd för att så långt som möjligt underlätta för lokala partners i deras svåra situation. Det har många, om än inte alla, givare lärt sig efter covid-pandemin och andra konflikter. 
– Kontakter till mig har tidigare berättat att så mycket som 40 procent av tiden har gått till administration och dialog med givare. Under kris får inte biståndsgivarna bli ytterligare en belastning, menar Eva Zillén. 

Silc har skapat digitala insamlingar och hållit en auktion med donerade konstverk, där pengarna går direkt till aktivister i Ukraina. Kvinna till Kvinna har aktiverat sin katastroffond för att snabbt och enkelt kunna bistå med pengar. Och både IM och Palmecentret har kunnat göra stora insamlingar, tack vare en rekordstor givarvilja hos organisationer och privatpersoner i Sverige. 
– Vi har haft en bra dialog med SIDA från dag ett, och vi får nu omfördela delar av finansieringen till det som gränsar till det humanitära. Täcker inte det behoven så har vi också fattat beslut om att fortsätta stödja våra partners med egna medel, berättar Martin Nihlgård. 

CIVILSAMHÄLLET MÅSTE FINNAS KVAR EFTER KRIGET 

Än är det för tidigt att spekulera i hur livet i Ukraina kan komma att se ut efter kriget, men Silc, Kvinna till Kvinna, IM och Palmecentret förbereder sig alla på att efter krigsslutet fortsätta verksamheten i Ukraina på det sätt som blir möjligt.
– Vi måste våga ge annat stöd än ”bara” det humanitära nu, understryker Eva Zillén på Kvinna till Kvinna. Det är viktigt att kvinnoorganisationer finns kvar och blir hörda. Och de organisationer som fungerat som ”watch-dogs” gentemot regeringen måste finnas kvar efteråt, oavsett hur detta slutar. 


Medlemsorganisationer som omnämns i artikeln:

Kvinna till Kvinnas logotyp


KVINNA TILL KVINNA
Kvinna till Kvinna jobbar för kvinnors rättigheter i 20 länder, och stödjer över 100 kvinnorättsorganisationer runtom i världen. Tillsammans skapar de trygga platser längs flyktvägar och ser till att våldsutsatta kvinnor får hjälp. Läs mer på www.kvinnatillkvinna.se


SILC – SWEDISH INTERNATIONAL LIBERAL CENTRE
Silc är en liberal biståndsstiftelse som främjar demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att stärka aktivister i totalitära stater stödjer Silc deras kamp att störta diktaturer och bygga demokrati. Läs mer på www.silc.se


OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER
Palmecentret arbetar i Olof Palmes anda för demokrati, mänskliga rättigheter och fred. De är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. Läs mer på www.palmecenter.se


IM – INDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP
IM är en svensk biståndsorganisation som arbetar för att stärka utsatta individer, särskilt kvinnor och unga, så att de av egen kraft kan ta sig ur fattigdom och utanförskap. IM grundades 1938 och är religiöst och partipolitiskt obunden. Läs mer på www.imsweden.org