Brevet skickades till Diana Janse, statssekreterare hos biståndsminister Johan Forssell, inför det informella mötet med EU:s biståndsministrar 4-5 september 2023
Jag vill först tacka för de dialogmöten som ägde rum under det svenska ordförandeskapet. Jag hoppas att dialogen fortsätter och fördjupas nu när denna intensiva period är över.
EU:s gemensamma bidrag till SDG Summit
Under våren deltog vi aktivt i dialog med berörda departement för att bidra med våra rekommendationer för EU:s genomförande av Agenda 2030, i nära samarbete med CONCORD Europa. Vi välkomnar EU:s ansats i rådsslutsatserna som antogs av General Affairs Council den 22 juni. När nu EU och medlemsländerna förbereder sig för SDG Summit vill vi lyfta några centrala åtaganden som görs i rådsslutsatserna:
- Agenda 2030 ska vara en färdplan för både EU och dess medlemsländer. Sverige behöver likt övriga länder tydliggöra att agendan är samtliga ministrars åtagande, under ledning av statsministern.
- EU ska ta fram en ”overarching implementation strategy” för Agenda 2030. Detta är något som behövs, och vi uppmanar även Sverige att ta fram en handlingsplan som inkluderar de olika politikområdena, det vill säga inte enbart biståndet.
- EU:s politik behöver bli mer samstämmig och arbetet med att hantera målkonflikter och utvärdera effekter, i enlighet med åtagandet om Policy Coherence for Sustainable Development, behöver stärkas. Detsamma behöver ske även på svensk nivå.
- Finansieringen av de Globala målen är en nyckelfråga, något som också understryks av FN:s generalsekreterare i en uppmaning till världens länder inför SDG Summit. EU behöver uppfylla löftena om ökat bistånd, samt övriga åtaganden om klimatfinansiering och skuldavskrivningar i enlighet med Addis Ababa Action Agenda.
Triple Transition
Vad gäller mötets agendapunkt om ”trippelomställningen” vill vi framför allt välkomna Spaniens ansats att särskilt uppmärksamma den sociala omställningen. Global Gateway-strategin har potential att vara ett viktigt verktyg för att stödja de sociala, gröna och digitala omställningarna i partnerländerna, göra givarsamordningen mer effektiv och öka mobiliseringen av privata investeringar. För att se till att strategin bidrar till global hållbar utveckling i partnerländerna så effektivt som möjligt, vill vi lyfta fram att:
- EU måste arbeta på ett sätt som är väl förankrat i partnerländernas utvecklingsstrategier.
- Dra nytta av medlemsstaters tidigare erfarenheter och lärdomar för att identifiera begränsningar och förutsättningar för att mobilisera privat kapital för utveckling. Erfarenheter visar att det är svårt att få privata investeringar till låginkomstländer i stor skala – och att det inte är lämpligt i alla sektorer.
- Global Gateway riskerar att bli enbart EU-budgetens pengar med ny branding. EU-kommissionens och medlemsländernas egna strategier måste kunna spela kompletterande roller, för näringslivsutveckling och digitalisering, men också för Globala målen i alla dimensionerna av hållbar utveckling.
Reformering av den globala finansiella arkitekturen och multilaterala utvecklingsbankernas roll
Efter vår diskussion i april inför FAC Utveckling, vill vi upprepa några budskap som vi anser bör föras vidare även vid det informella mötet:
- Alltför lite görs för att ta itu med den förvärrade skuldsituationen, samtidigt som det finns en växande enighet om att stora sociala investeringar är nödvändiga.
- Multilaterala utvecklingsbanker har en avgörande roll när det gäller att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter. Vi måste gå från ett ensidigt fokus på ökad inkomst för kvinnor till att också inkludera den makroekonomiska politikens roll för jämställdhet, transformera sociala normer och bekämpa genusbaserat våld. Det börjar med reformering av bankers governance, vilket är avgörande för deras legitimitet. Världsbankens Evolution Roadmap måste integrera ett genderperspektiv, samt synkroniseras med VB:s genderstrategin.
- Reformerna måste leda till genomgripande förändringar av utvecklingsbankernas verksamhet så att alla finansiella flöden och investeringar är i linje med 1,5 graders-målet. Det inbegriper att avsluta investeringar i utveckling av fossila bränslen, inklusive naturgas.
- Det behöver säkerställas att utvecklingsbankernas klimatfinansiering inte bidrar till ökad skuldsättning. Många av de länder som redan är i skuldkris drabbas hårt av klimatförändringarna och hanteringen av klimatkrisen får inte ytterligare fördjupa skuldkrisen.
- Civilsamhället har specifika och unika kunskaper och erfarenheter att bidra med för reformeringen av den globala finansiella arkitekturen, och civilsamhället bör ges plats i diskussionerna.
Vi hoppas att ovanstående rekommendation bidrar till Sveriges inspel på mötet, och vi ser fram emot fortsatt dialog om utvecklingsfrågorna på EU-nivå. Vi följer gärna upp i en form som passar dig och dina kollegor efter mötet.
Petra Tötterman Andorff
Ordförande CONCORD Sverige