Brevet skickades till biståndsminister Matilda Ernkrans den 16 maj 2022, tillsammans med ett brev från CONCORD Europa som du kan ladda ner nedan.
Bästa Matilda Ernkrans,
Med anledning av att du träffar dina kollegor i EU för FAC Utveckling så har vi gemensamt inom CONCORD Europa tagit fram ett brev med några huvudrekommendationer. Nedan har vi i några punkter även summerat vad vi hoppas att Sverige lyfter under dagordningspunkterna och i samtal under mötet. Vi hoppas att du vill ta med dessa i diskussionerna nu på fredag.
Konsekvenserna av kriget i Ukraina och tryggad livsmedelsförsörjning
Kriget i Ukraina har fått fasansfulla konsekvenser för befolkningen i landet. Det har också bidragit till att redan utsatta människor i andra länder upplever en fördjupad kris, bland annat kopplat till livsmedelsförsörjningen. Sverige bör betona vikten av att:
- Som ett samlat team Europa möta behoven även långsiktigt. EU:s medlemsländer bör öka andelen bistånd som går till att stödja långsiktigt hållbart jordbruk. I tider där bönder i importberoende länder eller där marknaden för jordbruksvaror nu har blivit störd till följd av kriget i Ukraina, så är det av yttersta vikt att de har en tryggad livsmedelsförsörjning, har förutsättningar att stå på egna ben och inte behöver migrera för att överleva.
- De initiativ som tas, såsom Tysklands global alliance for food security presenterat under G7, måste verka inom ramarna för de multilaterala samarbeten som finns. Det är positivt att sammanhang skapas som tar ett samlat grepp om tryggad livsmedelsförsörjning för att säkerställa att hjälp räcker hela vägen fram till de småskaliga bönderna, där en stor andel är kvinnliga jordbrukare och som står för en hög andel av den totala matförsörjningen.
Flyktingsituationen och samtal med UNHCR
Över 90 procent av de som har tvingats fly kriget i Ukraina är barn och kvinnor i alla åldrar. Detta för med sig att flyktingsituationen har en stark genusdimension vilket kräver att all respons måste ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv[1]. Responsen måste svara upp mot det skyddsbehov som kommer med att många av de flyende befinner sig i en utsatt situation med hög risk att bli utsatt för sexuellt och könsbaserat våld och trafficking. Som ett uttryck för den feministiska utrikespolitiken bör Sverige under samtalet kring flyktingsituationen lyfta:
- Det gemensamma ansvaret att möta de allvarliga rapporter som kommer in om sexuellt och könsbaserat våld med stödjande och förebyggande insatser, inklusive sexuell och reproduktiv hälsovård och service, samt åtgärder för att hålla ansvariga till svars.
- Vikten av att erbjuda tillgång till säker abort för kvinnor på flykt undan kriget och påminna mottagar- och transitländer om deras skyldigheter, även enligt den egna nationella lagstiftningen, att garantera tillgång till säker abort för kvinnor som blivit gravida som ett resultat av våldtäkt.
- Vikten av samarbete med lokala kvinnorätts-, jämställdhets-, och HBTQI-organisationer i alla delar av responsen.
Rådslutsatser om stöd till de minst utvecklade länderna (MUL)
Situationen för människor i de sk MUL-länderna har förvärrats både av krigets konsekvenser för livsmedelstryggheten och pandemins verkningar. Detta ska ses i ljuset av hur vi under flera år sett klimatkrisens konsekvenser, ökad ojämlikhet, växande skuldkris, ökat förtryck och diskriminering av flickor och kvinnor, och tillbakagång för demokrati och mänskliga rättigheter. Det riskerar att skapa ett ökat avstånd och minskad tillit från dessa länder gentemot EU om utvecklingssamarbetet och klimatfinansiering till utsatta länder överges på grund av kriget i Ukraina. Sverige bör:
- Upphöra med att urholka biståndet genom att använda medel avsatta för insatser i MUL-länder och övrigt utvecklingssamarbete till flyktingmottagande i Sverige. Vi hör hur Sveriges agerande är upprörande och chockerande för kollegor runt om i Europa och partners runt om i världen.
- Verka för att EU deltar i toppmötet om MUL i Doha i början av 2023 med åtaganden om att uppnå målet om att 0.15% av biståndet ska gå till MUL-länder under 2023. (och leverera en tydlig tidsplan om hur målet om 0.20% av EU:s sammanlagda BNI ska nås till 2030).
Vi hoppas att ovanstående inspel tillsammans med CONCORD Europas brev bidrar till Sveriges arbete i EU, och ser fram emot fortsatt dialog om utvecklingsfrågorna på EU-nivå. Vi följer gärna upp i en form som passar dig och dina kollegor efter mötet.
Petra Tötterman Andorff, Ordförande CONCORD Sverige
[1] Flera av CONCORD Sveriges medlemsorganisationer har verksamhet som på olika sätt bemöter konsekvenserna av kriget och flyktingsituationen. Några har också tagit fram rekommendationer, bland dessa från Kvinna till Kvinna från vilka flera av punkterna ovan kommer. Vi vill också uppmärksamma om EU-parlamentets resolution från den 5 maj om krigets konsekvenser för kvinnor.