Det tog inte många timmar efter att nyheterna om Hamas brutala attack nått omvärlden förrän röster höjdes för att stoppa biståndet till Palestina. Argumentationen följde en logik som kunde kännas igen från exempelvis Rysslands invasion av Ukraina eller stormningen av svenska ambassaden i Bagdad, nämligen den utbredda missuppfattningen att svenska biståndsmedel betalas ut till länders ledare. Sida gick snabbt ut med information om vad som finansieras inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete med landet – främst stöd till civilsamhället för arbete för demokrati och fred. Samtidigt spreds snabbt åsikter på sociala medier om att biståndsmedel skulle gå till terrororganisationen Hamas. Biståndsminister Johan Forssell meddelade på X att biståndet skulle ”nagelfaras”, medan utrikesminister Tobias Billström sade i en intervju i SvD att svenska biståndsmedel inte går till Hamas och att ett stopp tvärtom skulle gynna Hamas. Den förre moderata partiledaren Carl Bildt gick ut på X och gav stöd för att biståndet skulle fortsätta. I sociala och traditionella medier var framförallt Liberalerna drivande för att biståndet skulle stoppas.
Pausat utvecklingsbistånd
Den 10 oktober höll Tidöpartierna en presskonferens där de meddelade beslutet att pausa biståndet medan en översyn görs. I uppdraget till Sida står det att Sida ska ”granska alla aktörer och all verksamhet finansierad av svenskt bistånd till Palestina i syfte att säkerställa att inga svenska medel går till aktörer eller verksamhet som inte förbehållslöst fördömer Hamas eller andra terroristorganisationer, utför våld, hotar eller uppmuntrar till våld mot staten Israel eller dess befolkning, driver en antisemitisk agenda, eller personer eller grupper som har samröre med sådana aktörer.” Uppdraget inkluderar såväl strategin för utvecklingssamarbete, stödet genom svenska organisationer och strategin för humanitärt bistånd. Vad gäller det humanitära biståndet finns ett tillägg om att de humanitära principerna ska uppfyllas.
Hur uppdraget ska hanteras väckte en del frågor. I en intervju i Arbetsvärlden beskriver Maria Nyberg, generalsekreterare för Union to Union en del av svårigheterna för lokala partners: ”Ibland är det till och med viktigt att inte ta ställning när man har verksamhet i regioner med spänt läge. Vårt projekt handlar om att stärka fackliga rättigheter för journalister och sjuksköterskor. De måste kunna verka”, säger hon.
Den 20 oktober kom det uppgifter om att det i ett projekt som Vänsterns Internationella Forum varit med och stött åren 2013-2019 fanns en samarbetspartner med kopplingar till partiet DFLP. Partiet har gått ut med att de deltog i Hamas terrorattack den 7 oktober. I projektet var det tre palestinska partiers ungdomsplattform som hade samarbete kring fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt Sidas presstjänst har inga biståndsmedel gått till ”någon form av aktiviteter kopplade till våld”.
Mer humanitärt bistånd
I ett inslag i Ekot den 31 oktober lyfts frågan om även mottagare av humanitärt bistånd ska avkrävas avståndstagande från Hamas, vilket i så fall skulle bryta mot de humanitära principerna. Dessutom diskuterar Erik Lysén från Act Svenska kyrkan i inslaget principen ”do no harm”– att bistånd aldrig får åstadkomma skada. Han menar att kravet på palestinska organisationer, särskilt de som befinner sig i Gaza, att offentligt ta avstånd från Hamas är att utsätta dem och deras medarbetare för fara.
På en presskonferens den 2 november meddelade biståndsminister Johan Forssell beslutet om ett humanitärt stöd om 150 miljoner kronor till Gaza. Stödet fördelas mellan FN-organen World Food Programme, Unicef, befolkningsfonden UNFPA samt internationella Röda Korset. Kvinnors och barns behov är i fokus för stödet.
Civilsamhället debatterar
Den 11 oktober gick sju civilsamhällesorganisationer med verksamhet i Palestina ut med ett gemensamt uttalande om situationen och det pausade biståndet. De skrev: ”Våra folkvalda måste sluta likställa bistånd till ett land som bistånd till landets regering. Det leder till mytbildning och felbeslut. Det bistånd Sverige bedriver med lokala partnerorganisationer motarbetar aktivt Hamas agenda, utmanar deras makt och legitimitet och verkar för demokrati och mänskliga rättigheter.”
I en debattartikel i Aftonbladet den 26 oktober protesterar ActionAid mot det indragna biståndet. ”I förlängningen riskerar det att både skada den demokratiska utvecklingen och i värsta fall gynna Hamas. Biståndspengarna går nämligen till krafter som främjar demokrati och motverkar radikalisering. Actionaid arbetar inne i Gaza, liksom på Västbanken, och vi vet betydelsen av att arbeta både långsiktigt och humanitärt. Vi ser vilken skillnad stödet gör – inte minst för kvinnor, barn och ungas framtidstro.”
LO:s internationella chef, Oscar Ernerot, debatterar även han mot beslutet. Den 25 oktober skriver han i Dagens Arena att biståndet till Palestina snarare borde öka: ”Om vi menar allvar med att svenskt bistånd ska bidra till både ett bättre liv för civilbefolkningen och till att motverka extremism bör biståndet till Palestina öka, inte minska.”
I samma tidning skriver också Lisa Pelling, chef för Arena Idé, om vad det långsiktiga biståndet bidrar med: ”För varje studieresa ökar kunskapen om konflikterna som plågar landet mellan Jordanfloden och Medelhavet, och förståelsen för hur de kan lösas. För varje oberoende journalist som får stöd, för varje föreställning på Frihetsteatern, för varje utbyte mellan palestinska och israeliska ungdomar ökar motståndskraften mot extremisternas propaganda. För varje barn som får hålla en kristen följeslagare i handen på väg till skolan mellan stenkastande bosättare i Hebron tänds ett hopp om en människa som kan leva i fred, och bygga fred.”
Politiker debatterar
Den 12 oktober deltog Fredrik Malm (L) och Janine Alm Ericson (MP) i en debatt om biståndet på Expressen-TV. Alm Ericson skrev också en debattartikel i Föreningen för utvecklingsfrågors magasin, som fick svar från Gudrun Brunegård (KD). I Brunegårds artikel tar hon också upp EU:s bistånd och misstankar om att det finansierat läroböcker med antisemitiskt innehåll. Det exemplet grundar också David Lega, Europaparlamentariker för KD, sin krönika i Borås Tidning på. I den argumenterar han för att EU:s utvecklingsbistånd till Palestina borde ha granskats noggrannare tidigare.
Det hölls också en särskild riksdagsdebatt om läget i Israel och Palestina den 27 oktober där bland annat biståndet togs upp. Efteråt kommenterade Palestinagrupperna den ”polariserande retorik som regeringspartierna använder i en tid när en absolut prioritet måste vara att verka för fred.”
Läs också om turerna kring EU:s bistånd till Palestina här.