Journalistiken styrs till stor del av närhets- och aktualitetsprincipen. Bistånd uppfyller sällan någon av de principerna. Samtidigt växer intresset för internationella frågor. – Hittar man bara banden och kopplingar till människor i Sverige finns det en massa berättelser som berör, sa SVT:s Latinamerikakorrespondent i Almedalen.
På seminariet ”Bilden av biståndet” beskrevs biståndsrapporteringen som osynlig av Dagens opinionsredaktör Frida Park. Omvärldens chefredaktör Erik Larsson menade att man kan se konturer av biståndet i en del utrikesreportage, men att det generellt får för lite uppmärksamhet med tanke på hur stor budgetpost det är. Både Dagen och Omvärlden är dock medier som tar biståndsbevakning på allvar, även om det inte ger särskilt många klick.
Våra mätningar visar att bistånd inte engagerar. Det bekymrar oss eftersom det är så viktigt.
Frida Park, opinionsredaktör tidningen Dagen
– Våra mätningar visar att bistånd inte engagerar. Det bekymrar oss eftersom det är så viktigt, sa Frida Park.
Sveriges Televisions korrespondent i Latinamerika, Tigran Feiler, deltog på länk från Buenos Aires. Han påminde om att det generellt finns dåligt med resurser för utrikesjournalistik.
– Hela länder saknas från rapporteringen, sa han, och exemplifierade med att han och en fotograf ensamma täcker en hel kontinent. Det blir lätt fokus på de större länderna som finns med mer i en internationell kontext, som Brasilien och Venezuela, medan de centralamerikanska länderna lätt försvinner.
– Det handlar också om strukturella problem och resurser, som att SVT inte längre har något fördjupningsprogram med plats för längre reportage. Bistånd är ju ofta långsiktigt arbete och det har svårt att ta sig in i nyhetslogiken, sa Tigran Feiler.
Färre berättelser om bistånd efter nedskärningar
Union to Unions generalsekreterare Maria Nyberg menar att journalistik, men även organisationers egen kommunikation, om bistånd spelar roll för att skapa en acceptans att vi använder skattepengar till det här. De fördjupande reportage som exempelvis fackföreningspress gjort om fackligt biståndsarbete har skapat förståelse för att det är demokratiutveckling det har att göra med. Med nedskärningar i biståndsbudgeten för information och kommunikation om bistånd, bland annat journalistik, finns det en risk att viljan hos svenska folket att stå bakom ett starkt bistånd minskar.
– Det kommer inte att få upp biståndsviljan i alla fall. Jag tror att förmågan att koppla biståndet till den större världsbilden blir sämre. Kanske skulle oron som människor känner för världen minska lite om man visste mer om allt som görs, sa Maria Nyberg.
– Journalistiken spelar en väldigt viktig roll, den är kanske den enda kontakten man har med de länderna och frågorna, sa Tigran Feiler.
Frida Park på Dagen höll med om oron för att berättelserna inte längre kommer fram. Men hon menade att nedskärningarna kanske trots allt är bra för att ändra paradigmet om ”för många kommunikatörer”.
För Omvärldens del är läget osäkert efter årsskiftet, då det inte längre finns någon garanterad finansiering.
– Det får ju jättestora konsekvenser såklart. Det finns inte så många som kan ta upp den här typen av bevakning. Det finns ingen marknad för att finansiera sådan här journalistik. Men det är en bransch som borde bevakas mycket mer än vad som görs idag, med tanke på att det handlar om 56 miljarder kronor av skattepengarna, sa Erik Larsson.
Tips för mer och bättre bevakning
Tigran Feiler bidrog till lite optimism då han delade uppgifter om att SVT kunnat se ett skifte mot ett större intresse för internationella frågor de senaste åren. Han menade att frågorna som utrikeskorrespondenterna bevakar, som klimatet och handel, hänger ihop med människor i Sverige.
Hittar man bara banden och kopplingar finns det en massa berättelser som berör. Aktörer i Sverige kan bli bättre på att nå ut till journalister. Kom med en bra historia, ett intressant projekt, ett fall och gärna lite tajming.
Tigran Feiler, Latinamerikakorrespondent, SVT
– Hittar man bara banden och kopplingar finns det en massa berättelser som berör. Aktörer i Sverige kan bli bättre på att nå ut till journalister. Kom med en bra historia, ett intressant projekt, ett fall och gärna lite tajming, uppmanade han.
Erik Larssons uppmaning till civilsamhället var att vara pedagogiska.
– Förstå att inte alla förstår, ge dem bakgrund, sätt in i ett sammanhang, sa han.
Frida Park tipsade om att ge så fylligt material som möjligt till journalister, gärna bilder också. Det ökar chanserna för att det blir en artikel. Dessutom gav hon ett råd, kanske utifrån vårens intensiva biståndsdebatt i just hennes tidning:
– Det är inte en bra idé att skicka en debattartikel med fikonspråk undertecknas av fyra-fem gd:ar, det engagerar inte! Man har ofta politiker som målgrupp, men skulle behöva engagera gräsrötterna, menade hon.
Drömreportage om bistånd
Som avslutande fråga fick Tigran Feiler svara på vilket biståndsrelaterat reportage han skulle göra om han hade obegränsade resurser:
– Det har hänt extremt mycket kring jämställdhet i Latinamerika på senare tid, som legalisering av abort. Det hade varit spännande att se hur biståndet har spelat roll för den utvecklingen, sa han.
Det skulle ha rubriken ”Den viktigaste delen av svensk säkerhetspolitik” och så skulle det handla om samarbete med demokratikämpar ute i världen.
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union, om sitt drömreportage
Maria Nyberg fick önska sig ett reportage:
– Det skulle ha rubriken ”Den viktigaste delen av svensk säkerhetspolitik” och så skulle det handla om samarbete med demokratikämpar ute i världen.
Fakta:
Seminariet ”Bilden av biståndet” arrangerades av Union to Union och CONCORD Sverige på TCO-landets scen i Almedalen torsdagen den 29 juni kl. 12.30-13.15. Vi hoppas inom kort kunna dela en inspelning från samtalet.