Analys

20 september 2021

Magdalena Andersson med budgetpropositionen 2021
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Analys av höstbudgeten 2021

#agenda 2030 och samstämmighet #biståndsbudget #biståndsdebatten #civilsamhällets demokratiska utrymme #eu:s och sveriges bistånd #jämställdhet #miljö- och klimaträttvisa

En stark svensk ekonomi ger en större biståndsbudget nästa år. Vi välkomnar många satsningar i budgeten, men saknar bland annat konkreta åtaganden för jämställdhetsarbetet och tilläggsmedel för klimatet. Läs vår analys av vad som prioriteras och vad som saknas i regeringens budgetproposition för 2022.

Biståndet håller enprocentsnivån

Biståndet i budgetpropositionen för 2022 motsvarar en procent av BNI. Vi välkomnar att regeringen och en majoritet av de folkvalda tydligt tar ställning för internationell solidaritet. Den del av budgeten som går till själva biståndsverksamheten är 49,9 miljarder kronor år 2022, hela fem miljarder mer än 2021. Förutom biståndsverksamheten ingår bland annat förvaltningsanslag, ett ökat anslag till EU: s bistånd om totalt 3 miljarder (jämfört med 2,5 miljarder 2021) och asylavräkningar om 1,15 miljarder i den totala biståndsramen om 1 procent.

Ekonomin går som tåget i Sverige – men inte i låginkomstländerna

Den ökade ekonomiska tillväxt som corona-stimulanspaketen resulterat i gör att Sveriges bruttonationalprodukt förutspås öka 2022, till och med mer än långtidsprognosen förutspådde innan pandemin. Det gör att den så kallade biståndsramen på en procent av BNI (utgiftsområdet för internationellt bistånd plus ytterligare förvaltningskostnader och internationella samarbeten som kan räknas som bistånd inom andra utgiftsområden) blir hela 57,4 miljarder kronor år 2022.

Det är mer än välkommet, med tanke på att många låginkomstländer enligt FN-organet UNCTAD fortfarande riskerar ”ett förlorat årtionde” när det gäller fattigdomsbekämpning och inte har haft möjlighet att varken skapa stimulanspaket eller skydda sina medborgare och ekonomier från pandemins härjningar. Det samlade globala biståndet 2020 var mindre än en procent av de extra satsningar som höginkomstländerna gjorde på sin egen pandemihantering och -återhämtning.

Tematiska prioriteringar

Prioriteringarna för biståndet i budgetpropositionen följer samma tematiska rubriker som Sveriges policyramverk för bistånd: mänskliga rättigheter och demokrati, jämställdhet, miljö och klimat, fred, ekonomisk utveckling, migration, hälsa, utbildning och forskning, samt humanitärt bistånd.

Mänskliga rättigheter och demokrati
En stark prioritering på detta område är främjande och skydd av rättsstatens principer, en viktig fråga som regeringen vill arbeta med ”främst genom institutioner som möjliggör deltagande, ansvarsutkrävande och tillgång till rättvisa”. Som plattform för civilsamhället hoppas vi lite näsvist att ”främst genom institutioner” i detta fall är ett brett uttryck som ska betyda alla samhällsaktörer som är viktiga för människors deltagande. För precis som det inte finns demokrati utan demokrater så är de aktörer som ”främst” möjliggör demokratiskt deltagande och ansvarsutkrävande alla fria och lokalt förankrade uttryck av organisering i det civila samhället. Och att stödet till civilsamhället inklusive fackliga organisationer är viktigt poängteras ju även i följande stycke i budgetpropositionen.

Det är tydligt att utvecklingssamarbetets fokus på demokrati fortsätter genom att ställa tydliga krav på Sveriges samarbetsländer att leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. I budgetpropositionen står att stödet till staten ska minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati.  

Jämställdhet
På jämställdhetsområdet står regeringen fast vid den feministiska utrikespolitiken och lyfter särskilt prioriteringarna “sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt och rättigheter”. Det är inga direkta nyheter som presenteras, och även om regeringen betonar att arbetet “fortsätter med full kraft” så kan vi inte låta bli att sakna några exempel på konkreta resurser och satsningar på detta område. Regeringen betonar vikten av genomförandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet, vilket är viktigt för att få genomslag för feministisk politik även på EU-nivå. Det är en fråga där medlemmar i CONCORD Sverige har noterat att EU kan behöva mycket blåslampa.  

Miljö och klimat
Regeringen konstaterar att ambitionsnivån globalt i klimatarbetet behöver öka snabbt och substantiellt. Vi håller med och uppskattar att Sverige tänker ta ”sin del av ansvaret i det globala miljö- och klimatarbetet”. CONCORD Sveriges medlemmar menar att prioriteringen som regeringen nämner, ”att andelen bistånd till klimat, miljö och biologisk mångfald ska öka”, är viktig – allt bistånd bör gå i linje med globala miljö- och klimatåtaganden. Samtidigt påminner vi om att globala löften om klimatfinansiering gjorts i tillägg till befintliga biståndsåtaganden. Därför förespråkar medlemmar i vår arbetsgrupp för miljö- och klimaträttvisa ett särskilt mål för klimatfinansiering, utöver de 1 procent av BNI som går till bistånd. Vi välkomnar att barn och ungas perspektiv särskilt understryks i relation till klimat- och miljöarbetet. 

Fred och säkerhet
På området fred och säkerhet välkomnar vi att regeringen lyfter fram agendan för kvinnor, fred och säkerhet som en fortsatt stark prioritering. Likaså är den betoning av ett långsiktigt perspektiv i allt arbete med humanitära insatser, utveckling och fred. Där vill vi också betona vikten av att fredsbyggande och fredsdiplomati inte ska påverkas av egna eller andra nationers militära säkerhetsinsatser. Viktiga exempel på risker med detta har lyfts i samband med debatten om Afghanistan nyligen, där utvecklingsinsatser påverkats negativt av den militära insatsen i landet.

Migration och utveckling
Det är utmärkt att regeringen lyfter fram att man vill att svenskt bistånd ska bidra till migrationens positiva utvecklingseffekter. En annan viktig politisk prioritering som nämns är respekt för FN:s globala flykting- respektive migrationsramverk i linje med Agenda 2030, liksom särskilt skydd för flickor och kvinnor på flykt. Tyvärr präglas flera andra prioriteringar av det vaga språk som dominerat den politiska diskussionen på EU-nivå. Där pratar beslutsfattare om att ”motverka grundorsaker till irreguljär migration” som en täckmantel för EU-politikers önskan att hålla flyktingar och migranter borta från de egna gränserna.

Jämlik hälsa
Regeringen planerar att donera överskott av vaccin som upphandlats för svenskt bruk till låg- och medelinkomstländer. Det avsätts 2,1 miljarder kronor 2022 och 2 miljarder kronor 2023 ur biståndsbudgetens post för ”Strategiskt inriktade bidrag” från UD. Den stora vaccinorättvisan globalt och det enorma behovet av vaccin i de flesta länder i Afrika, Asien och Latinamerika är obestridliga. När vi diskuterar frågan i budgetsammanhang är det relevant att nämna att det fortfarande pågår internationella förhandlingar om vilken del av kostnaden för redan upphandlade vaccindoser som får tas från länders biståndsbudgetar. Det är för att vaccindoserna inte uppfyller kravet att vara kostnader som uppstått med biståndets mål i åtanke.

Regeringen nämner också att man vill ” strategiskt bidra till det utvecklingspolitiska arbetet för global hälsa, inklusive inför det svenska EU-ordförandeskapet 2023”. I övrigt innehåller de tematiska prioriteringarna under hälsa en rad områden som regeringen kopplar tydligt till pandemin, inklusive underliggande faktorer som utbildning, miljö och klimat, biologisk mångfald, vatten och sanitet och kopplingar till jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 

Utbildning och forskning
Regeringen nämner ”skolstängningar och den förvärrade, globala lärandekrisen” under pandemin. Flickors rätt till utbildning och länder i kris ska få särskild uppmärksamhet, säkerligen inte minst på grund av de katastrofala hoten mot flickors utbildning i Afghanistan. Regeringen nämner ett ökat fokus på miljö- och klimatperspektivet inom utbildning som en ytterligare prioritering. Inom forskningsbiståndet ska fokus ligga på ” utvecklingsutmaningar såsom demokratiseringsprocesser, institutionsbyggnad och jämställdhet liksom miljö och klimat, hälsa och samhällsekonomi”.

Humanitärt bistånd
Regeringen ökar budgeten till det humanitära biståndet från 4,2 miljarder i år till 4,5 miljarder 2022. De humanitära kriser som nämn vid namn är de som pågår i Jemen, Etiopien och Venezuela. I övrigt nämns prioriteringar som tryggad livsmedelsförsörjning i humanitära kriser i hungerpandemins spår, humanitära konsekvenser av klimatförändringar, vikten av förebyggande åtgärder och integrering av ett jämställdhetsperspektiv. Det som inte uttalas i avsnittet är vad regeringen vill prioritera för att genomföra internationella åtaganden i de så kallade ”Grand Bargain”-överenskommelserna. Där är stöd till lokalt förankrade humanitära aktörer och lokala organisationers tillträde och inflytande i det humanitära systemet en central punkt som medlemmar i CONCORD Sverige har lyft som mycket viktig.

Metoder och aktörer inom biståndet

Geografiska prioriteringar
I de geografiska budgetanslagen ökar stödet mest till insatser i Afrika. Även anslaget för Mellanöstern och Nordafrika ökar. En viss ökning sker till Västra Balkan och Turkiet. Budgeten till bistånd Latinamerika och Asien är i stort sett oförändrad. Möjligen kan man i dessa geografiska prioriteringar skönja en tendens att Sverige dras med i den geopolitiska betoning som EU lägger på Afrika och på sitt närmaste grannskap?

Principerna för effektivt utvecklingssamarbete
Budgetpropositionen betonar att utvecklingssamarbetet ska stödja länders egen utveckling och att regeringen arbetar för ”tillämpning och uppföljning av principerna för effektivt utvecklingssamarbete”. Detta är glädjande, då principer som lokalt ägandeskap, fokus på resultat för utsatta människor, öppenhet och väl fungerande partnerskap mellan förändringsaktörer är avgörande för att biståndet ska fungera.

Annan finansiering för hållbar utveckling
Det är positivt att regeringen lyfter fram att biståndet är en av många viktiga delar i agendan för att finansiera en hållbar utveckling, och att biståndet kan fylla en roll att främja utvecklingsfokus i annan utvecklingsfinansiering. Men det är en besvikelse att höstbudgetens avsnitt om detta enbart lyfter fram hur biståndet samspelar med finansiering i näringslivet, som, även om den är viktig, är långt ifrån det enda området i finansieringsagendan. Tyvärr nämns inte vikten av att främja länders egna offentliga resurser alls (genom till exempel skatter, och minska skuldbördor) där biståndet också har flera viktiga roller att fylla.

FN och andra multilaterala organisationer
Prioriteringarna som nämns i samarbetet med FN-organisationer, multilaterala utvecklingsbanker och tematiska fonder är bland annat: vaccintillgång, stärkta hälsosystem, effektiv humanitär respons, grön och inkluderande återhämtning samt ekonomisk utveckling. Nya fleråriga kärnstödsavtal ska ingås under 2022 med tio multilaterala organisationer och regeringen betonar uppföljning av resultat, tydlig återrapportering, effektivitet och fortsatta reformer av FN-organen.

Stöd till civilsamhället
Den budgetpost som är till för att stärka oberoende organisationer i civilsamhället via deras svenska partnerorganisationer ökar något, till 1,955 miljarder jämfört med 1,875 miljarder i budgeten för 2021. Det är en välkommen ökning efter flera år av stillastående nivå på anslaget trots ökat antal organisationer det fördelats på. Ökningen motsvarar ungefär den ökning som Sidas totala anslag får, men är bara drygt en tredjedel av den totalt budgetökningen i biståndsverksamheten om man räknar in UD:s och övriga myndigheters budgetar. Möjligen kunde man förvänta sig ytterligare prioritering av förändringsaktörer i civilsamhället med tanke på den fortsatta demokratisatsningen.