Analys

9 maj 2019

10 frågor om hur EU ska ta ansvar för världen

#agenda 2030 och samstämmighet #civilsamhällets demokratiska utrymme #eu-valet #eu:s budget #företagande och mänskliga rättigheter #jämställdhet #migration och utveckling

EU:s politik påverkar ytterst konkret livet för människor utanför Europas gränser och kan bidra till fred och hållbar utveckling i världen. Men i ett krisande EU har medlemsstaters ekonomiska egenintressen och restriktiva migrationsagenda fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik. Den växande nationalismen begränsar demokrati, föreningsfrihet och kvinnors rättigheter. I CONCORD Sveriges enkätundersökning lovar majoriteten av de svenska toppkandidaterna till Europaparlamentet att arbeta för en förändring.
Kandidater till EU-valet debatterar, Malin Björk, Abir Al-Sahlani, Anders Rehnberg, Arba Kokalari
Politikerdebatt med Malin Björk (V), Abir Al-Sahlani (C), Anders Rehnberg (L) och Arba Kokalari (M).

Sammanfattning av enkätsvaren

Partiernas kandidater visar en stor samsyn vad gäller EU:s roll som global aktör. De allra flesta vill se ett EU som tar ansvar för mänskliga rättigheter genom lagstiftning för företag, en mer ambitiös klimatpolitik och en ny handlingsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet. De lovar att verka för ett mer strategiskt arbete med Agenda 2030 och ett bistånd som främst ska bekämpa fattigdom och förtryck. Kandidaterna menar att det måste vara mottagarens prioriteringar och principer om biståndets effektivitet som ska styra. Endast Moderaterna avviker när deras toppkandidat Tomas Tobé svarar att han tycker att biståndet ska kunna villkoras.

Utifrån den kunskap vi har om Sverigedemokraternas (som inte besvarade enkäten) politik kan vi förmoda att det partiets svar hade avvikit vad gäller bland annat bistånds- och migrationspolitiken. Också på det senare området skiljer Moderaternas svar ut sig från övrigas, då de menar att det är rätt att satsa på större kontroll av EU:s yttre gränser. Många av de övriga kandidaterna understryker vikten av säkra och legala vägar för asylsökande.

Läs kandidaternas svar

Åtaganden som samtliga, eller nästan alla kandidater, gör i enkäten:

  • En övergripande strategi för genomförandet av Agenda 2030
  • En uppföljning av GAP 2, handlingsplan för jämställdhet inom utvecklingssamarbetet
  • HRDD-lagstiftning på europeisk nivå (riskanalys och åtgärdsplan för företag och MR)
  • Biståndet ska utgå från mottagarens prioriteringar – ej EU:s egenintressen
  • Humanitärt bistånd ska ej blandas ihop med säkerhetspolitiska intressen
  • Asylrätten ska vara vägledande i EU:s migrationspolitik
  • Aktivt verka för civilsamhällets utrymme och rätt att själv definiera lokala behov
  • En mer ambitiös tidsplan för att nå nollutsläpp

Sammanfattande analys per fråga

Fråga 1: I förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget finns starka röster som vill göra biståndet till ett verktyg för att främja EU:s egenintressen och stoppa migranter från att ta sig till Europa. Kommer du att verka för att EUs framtida bistånd istället ska utgå ifrån mottagarens egna prioriteringar och fokusera på fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling?

Samtliga partier utom M svarar att de kommer att verka för att EU:s framtida bistånd ska utgå ifrån mottagarens egna prioriteringar och fokusera på fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling istället för EU:s egenintresse. M menar istället att bistånd ska kunna villkoras.

Citat i urval:

”Vi håller fast vid att EU:s biståndspolitik ska fortsätta ha bekämpning av fattigdom som främsta mål och principerna om ett effektivt utvecklingssamarbete värnas,” Heléne Fritzon (S)

”Krav på motprestation är ett viktigt verktyg för att uppnå bättre kvalitet och resultat i biståndet” Tomas Tobé (M)

”Jag har varit i Niger och sett med egna ögon hur det ser ut när EU och enskilda länder pumpar in pengar i ’migrationskontroll’ istället för att bidra till att möta de enorma behov av fattigdomsbekämpning, WASH, utbildning, mm som finns där.” Malin Björk (V)

”Mottagarens förutsättningar och behov måste vara kärnan i en väl fungerande biståndspolitik.” Jakop Dalunde (MP)

Fråga 2: Anser du att EU:s humanitära bistånd är ett viktigt verktyg för att uppfylla EU:s säkerhetspolitiska mål?

Majoriteten av kandidaterna svarar nej på frågan och hänvisar till att de humanitära principerna ska vara det som styr det humanitära biståndet och inget annat. Ungefär hälften av de som svarar nej, ganska jämnt utspritt mellan partierna, resonerar kring att det finns kopplingar mellan säkerhet och bistånd, men understryker att principerna ska styra.

De som svarar ja på frågan är dels samtliga kandidater från F!, som hänvisar till att deras säkerhetspolitik bygger helt på mänsklig säkerhet och inte staters säkerhet, och därför är humanitärt stöd ett viktigt verktyg. Även en kandidat från M svarar ja, och en kandidat från L, men kandidaten från L svarar ändå att säkerhetspolitiken inte bör styra biståndet, trots att det är ett verktyg för en säkrare värld.

Citat i urval:

”Det humanitära biståndet ska stå på sina egna ben och utgå från FN fastslagna principer.” Abir Al-Sahlani (C)

”Genom bistånd kan EU bidra till fred och stabilitet i vårt närområde, stödja arbetet mot terrorism och främja mänskliga rättigheter runt om i världen.” Tomas Tobé (M)

”Humanitärt bistånd ska ges utifrån behov i syfte att minska nöd och lidande. Om vi låter andra intressen styra vart vi riktar humanitär hjälp anser jag att det riskerar hota människans unika och okränkbara värde.” David Lega (KD)

Fråga 3: EU var en viktig aktör i arbetet med att ta fram Agenda 2030 och har i Lissabonfördraget inkluderat samstämmighetspolitiken som handlar om att alla politikområden ska analyseras utifrån dess konsekvenser på utvecklingsländer. Kommer du att arbeta för att EU tar fram en övergripande strategi för Agenda 2030 och hållbar utveckling som inkluderar EU:s externa politik?

Alla partier håller med om att EU behöver en övergripande strategi för genomförandet av Agenda 2030. Många refererar även till arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter som huvudfrågor för utvecklingspolitiken.

S och V lyfter vikten av en samstämmig politik där EU:s interna politik inte får påverka omvärlden negativt.

Citat i urval:

”Ja, men EU:s utvecklingsarbete måste vara bredare än Agenda 2030, och fokusera huvudsakligen på demokrati och mänskliga rättigheter. Liberalerna anser att den utvecklingsagenda som beslutats av FN är viktig, men kan inte vara ensamt vägledande för europeiskt utvecklingsarbete, i EU eller internationellt. Många av FN:s medlemsländer delar inte vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter. […]” Said Abdu (L)

”Agenda 2030 är central för att skapa en mer hållbar utveckling globalt. Samstämmighetspolitiken är ett viktigt instrument för denna förändring, men det är svårt att implementera den. Det har blivit tydligt genom EU:s utvecklingspolitiska arbete, såväl som det svenska arbetet med Politik för global utveckling (PGU). En strategi för Agenda 2030 kan leda till en mer effektiv implementering.” Malin Björk m.fl. (V)

”Det är också viktigt att EU ser till att dess interna politik inte påverkar omvärlden negativt.” Jytte Guteland och Heléne Fritzon (S)

Fråga 4: I nuvarande budgetförslag för det framtida biståndet finns inget erkännande av civilsamhällets krympande utrymme som en global utmaning. Stöd till civilsamhällets mångfald och breda roll i utvecklingsprocesser lyfts inte heller fram som en prioriterad fråga. Kommer du att aktivt arbeta för att EU både inom unionen och globalt ska främja civilsamhällets utrymme att verka och sätta mål utifrån egna identifierade lokala behov?

Samtliga partier svarar att de kommer att aktivt arbeta för att EU både inom unionen och globalt ska främja civilsamhällets utrymme att verka och sätta mål utifrån egna identifierade lokala behov. Samtliga partierna nämner problemet med ett krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället och att de vill arbeta med organisationer lokalt för ett de spelar en central roll i att identifiera och arbeta med utmaningar som är ett resultat av förtryckande regimer.

Citat i urval:

”Vi ser en global tillbakagång av och direkta hot mot feministiska, antirasistiska och hbtq-rörelser och röster inom civilsamhället. Detta är ett globalt hot mot demokratin och vi vill att EU tar det på allvar.” Soraya Post (F!)

”Vi vill att EU:s internationella arbete ska främja demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, och i det arbetet spelar det civila samhället en oerhört viktig roll. Vi kommer därför fortsätta driva på för att EU blir bättre på att motverka civilsamhällets krympande utrymme.” Johan Danielsson (S)

”Ska biståndsinsatserna ge effekt är det civila samhället avgörande. EU måste jobba för att civilsamhället ska stärkas och sätta press på partnerländer där dess utrymme krymper.” Liza-Maria Norlin (KD)

Fråga 5: EU:s nuvarande handlingsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet, GAP II, sträcker sig från 2016–2020. Kommer du att verka för att det blir en ny handlingsplan efter 2020, som säkerställer att jämställdhetsperspektivet stärks och finansieringen till jämställdhetsarbetet ökar i EU:s utvecklingssamarbete framöver?

Alla kandidater från alla partier säger att de kommer att verka för att det blir en ny handlingsplan efter 2020, som säkerställer att jämställdhetsperspektivet stärks och finansieringen till jämställdhetsarbetet ökar i EU:s utvecklingssamarbete framöver. I sina svar lyfter alla partier vikten av att jämställdhet genomsyrar allt utvecklingssamarbete på EU-nivån.

Citat i urval:

”Vänsterpartiet vill bland annat att EU, relevanta FN-organ, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna förstärker sitt jämställdhetsarbete med målet att minst 50 procent av allt utvecklingsarbete ska gå till flickor och kvinnor, samt att EU ska kompensera för Trumps s.k. Gag rule …” Malin Björk (V)

”Vi vill också öka stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), det vill säga varje människas rättighet att själv få bestämma över sin egen sexualitet och om man vill skaffa barn.” Fredrick Federley (C)

”Arbetet för ökad jämställdhet är en prioritet för oss, och vi driver en feministisk utrikespolitik för att EU mer strategiskt ska främja jämställdhet samt kvinnors och flickors rättigheter.” Heléne Fritzon (S)

Fråga 6: EU:s migrationspolitik handlar i allt högre utsträckning om gränskontroller för att hindra människor att ta sig till EU, bl.a. genom Libyen- och Turkietsamarbetet samt utökning av Frontex. Asylrätten riskerar att undergrävas när människor inte kan söka asyl i det land de vill och tvångsavvisas till länder med osäkra rättssystem. Kommer du att systematiskt verka för asylrätten som vägledande princip i EU:s migrationspolitik?

Samtliga svarande kommer systematiskt verka för asylrätten som vägledande princip i EU:s migrationspolitik. Det innebär ett löfte från parlamentarikerna att asylrätten alltid kommer att vara utgångspunkten i diskussioner om EU:s migrationspolitik.

Fi, MP, C och V svarar att de särskilt vill arbeta för säkra och lagliga vägar in till EU för att söka asyl.

Flera av partierna nämner att medlemsstaterna måste ta ett solidariskt ansvar för flyktingar genom ett europeisk system, dvs en utveckling av Dublinreformen (Fi, S, L, KD).

Både Liberalerna och Vänsterpartiet nämner att bistånd inte ska gå till migrationskontroll. Moderaternas svar skiljer sig delvis från övrigas, då Tomas Tobé menar att det är rätt att satsa på större kontroll av EU:s yttre gränser.

Citat i urval:

”Sverige behöver verka för ett system där EU har inresetillstånd just för att söka asyl. Det ska bli enklare, inte svårare, att söka asyl i EU.” Jakop Dalunde (MP)

”Centerpartiet vill se en asylpolitik på EU-nivå som är så robust att överenskommelser med tredjeland för att hindra migration inte ska behövas, eftersom dessa skapar stora skadliga effekter på många plan. Inte minst mänskliga.” Fredrick Federley (C)

”Vi värnar asylrätten. Det står inte i strid med att också stärka gränskontrollerna och att asylansökan sker vid EU:s yttre gräns. Då kommer vi exempelvis ifrån dagens situation som innebär att mer resursstarka grupper har större möjlighet att hävda sin rätt till asyl, exempelvis är en majoritet av dem som söker asyl i EU män.” Tomas Tobé (M)

Fråga 7: Tänker du arbeta för att EU:s långsiktiga klimatfärdplan ska vara i linje med Parisavtalet, det vill säga för ett mål om netto nollutsläpp till 2040?

Alla svarar ja på frågan förutom kandidaterna från S som svarar ja och nej, dvs de stödjer nuvarande tidsplan (2050), men ”utesluter inte” att den måste tidigareläggas. M svarar nej, men säger att om fler länder i världen tar ett större ansvar bör också EU skärpa målen.

Generellt finns det brett stöd för regeringens officiella linje att jobba för nettonoll 2050, och samtliga kandidater öppnar för möjligheten att tidsplanen kan skärpas på vägen.

Intressant att C tydligt uttrycker ja till netto noll till 2040.

Citat i urval:

”…Vi vill driva på för en mer offensiv klimatpolitik inom EU. Om fler länder i världen tar ett större ansvar bör EU säkerställa att vi leder omställningen genom att skärpa målen.” Tomas Tobé (M)

” …Centerpartiet driver netto-noll utsläpp i Sverige till 2040 och samma målsättning borde också gälla på EU-nivå. Vi vill att EU ska nå netto-nollutsläpp så snart som möjligt men absolut senast 2050, eller tidigare om vetenskapen visar att det krävs.” Fredrick Federley mfl (C)

Fråga 8: Granskningar visar att europeiska och multinationella företag inte gör tillräckligt för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i deras kund- och leverantörskedjor. Kommer du att stödja en lagstiftning för obligatorisk riskanalys och åtgärdsplan för företag (Human Rights Due Diligence) på EU-nivå i syfte att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter?

Alla kandidaterna från S, MP, L, KD, V och F! samt en kandidat från C svarar JA. M och övriga kandidater från C svarar NEJ. Samtliga kandidater uttrycker att frågan är mycket viktig. M vill dock invänta en utredning av svensk lagstiftning innan de fattar beslut om EU-nivån medan C menar att OECD:s icke bindande riktlinjer är tillräckliga.

Citat i urval:

”Jag tycker att EU bör se över behovet av mer bindande regler för företagens ansvar, och vi har därför arbetat för detta i Europaparlamentet under mandatperioden 2014–2019” Jytte Guteland (S)

”Ja, det behövs tydligare regler för att minska mänsklig exploatering. Stora företag måste också ta ett stort ansvar.” Said Abdu (L)

”Gröna gruppen i EU-parlamentet jobbar för ett sådant bindande regelverk för företag.” Alice Bah Kuhnke (MP)

Fråga 9: Under den nuvarande mandatperioden har ingen svensk europaparlamentariker suttit i Europaparlamentets kommitté för internationellt utvecklingssamarbete (DEVE). Kommer du att försöka få en plats i DEVE eller på annat sätt engagera dig i frågor som rör bistånd och internationell utveckling?

15 av kandidaterna svarar att de kommer att engagera sig för utvecklingsfrågor i någon form.

3 kandidater (från KD, L respektive MP) uttrycker ett personligt intresse för arbete i DEVE.

3 kandidater svarar nej med hänvisning till att de kommer att prioritera att få sitta i andra utskott, och två kandidater från MP svarar varken ja eller nej på frågan med hänvisning till att det är förhandlingarna i partigruppen i Europaparlamentet som avgör utskottsplatserna. Samtliga svarande uppger dock att internationell utveckling är en prioriterad fråga för deras parti på EU-nivå.

Fråga 10: CONCORD Sveriges medlemmar ser ett öppet och humant Europa, där respekt för mänskliga rättigheter ligger till grund för alla beslut, som en förutsättning för en hållbar utveckling globalt. Hur kommer du att arbeta för att försvara demokratiska värderingar i EU?

Samtliga svarande anser att rättsstatens principer och demokrati måste värnas och är en grundbult i EU-samarbetet. Flera partier nämner att de vill dra in EU-medel till medlemsländer om de inte följer grundläggande demokratiska principerna enligt EU-fördragen och att det är viktigt att stärka demokratin internationellt.

Citat i urval:

”Det här EU-valet handlar mycket om att stå upp mot extremism och odemokratiska krafter som växer sig starka i Europa. EU måste agera tydligare mot länder som flackar med sina demokratiska ideal.” Maria Weimer (L)

”Det är verkligen en värderingskamp vi står inför i detta val. För mig handlar det om så konkreta saker som att Polen och Ungern inte ska få ta del av EU-medel ifall man inte följer de grundläggande demokratiska principerna man skrev på när man gick med i unionen.” Fredrick Federley (C)

Läs kandidaternas svar